Skip to main content

Bakterie med oväntad koppling till spädgrisdiarré

Pressmeddelande   •   Feb 29, 2016 09:00 CET

Många grisuppfödare upplever att de har växande problem med spädgrisdiarréer, trots rutinmässiga förebyggande åtgärder. Att detta problem är vanligt bekräftas nu i en avhandling av Jenny Larsson från SLU. Orsaken tycks dock inte vara de bakterier, parasiter och virus som vanligen förknippas med dessa diarréer. Däremot visade det sig att många sjuka grisar var infekterade av en bakterie som inte brukar uppmärksammas i detta sammanhang, Enterococcus hirae. 

– Den enda tydliga skillnad jag kunde se mellan sjuka och friska spädgrisar i de besättningar jag undersökte var att tunntarmsslemhinnan var koloniserad av Enterococcus hirae hos mer än hälften av de sjuka grisarna i många av besättningarna. Detta var överraskande, då denna bakterie inte brukar förknippas med spädgrisdiarré, säger Jenny Larsson. Detta är definitivt något som bör undersökas vidare.

Diarré hos nyfödda grisar är ett vanligt problem i grisuppfödning världen över och kan orsakas av en rad olika bakterier, virus och parasiter. Många av dessa smittor går att minska genom att produktionen planeras så att grisningsmiljön kan rengöras och desinficeras mellan grisningarna. Dessutom kan vissa infektioner förebyggas genom vaccination av suggan före grisning, så att spädgrisarna får ett skydd via råmjölken. Trots dessa rutinmässiga åtgärder har man på senare år upplevt en ökning av spädgrisdiarré i många besättningar. Syftet med Jenny Larssons doktorsarbete var att beskriva problemet och att undersöka möjliga bakomliggande orsaker.

För att uppskatta hur vanligt det är med spädgrisdiarré i svenska besättningar genomförde Jenny Larsson en enkätstudie, som innefattade 170 slumpmässigt utvalda besättningar. Av de 58 procent som svarade, angav ca 80 procent att de hade haft spädgrisdiarré i sin besättning under föregående år. Undersökningen visade även att diarré var vanligare i större besättningar. Majoriteten av besättningarna vaccinerades mot kända, sjukdomsframkallande kolibakterier, som anses vara den vanligaste orsaken till spädgrisdiarré. Trots vaccinering uppgav 40 procent att man hade återkommande fall av spädgrisdiarré.

För att utreda orsaken till diarrén gjordes omfattande provtagningar i tio utvalda besättningar. Från varje besättning undersöktes fem grisar med diarré och två friska kontrollgrisar. Grisarna obducerades och en rad prover togs för att undersöka sjukliga förändringar i tarmen samt förekomst av olika infektionsämnen. Dessutom analyserades halten av antikroppar i blodet, ett mått på om grisarna har fått i sig tillräckligt mycket råmjölk.

Det var ingen skillnad i antikroppskoncentration mellan sjuka och friska grisar. Sjukliga förändringar i tarmarna var generellt milda och inga parasiter kunde ses i tarmslemhinnan. De bakteriologiska undersökningarna visade på en låg förekomst av sjukdomsframkallande kolibakterier. Den mer ovanliga bakterien Clostridium perfringens typ C, som orsakar smittsam tarmbrand, kunde inte påvisas. Två andra bakterier som diskuterats som orsak till spädgrisdiarré (Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficile) hittades hos både sjuka och friska grisar och det fanns ingen koppling mellan förekomst av dessa bakterier och diarré.

Närvaro av virus i tarmen undersöktes med en ny metodik, så kallad viral metagenomik, som tillåter en bred screening av olika virus i ett prov. Med denna metod påvisades rotavirus i två av besättningarna. Rotavirus är vanligt förekommande hos svenska grisar, men orsakar sällan diarré hos nyfödda spädgrisar eftersom de är skyddade via antikroppar i råmjölken. I övrigt kunde inget annat virus kopplas till diarrén.

Det enda gemensamma fyndet hos grisar med diarré var att tunntarmsslemhinnan hos 60 procent av de sjuka spädgrisarna i sex av besättningarna var koloniserad av en bakterie som kallas Enterococcus (E.) hirae. I drygt hälften av fallen sågs även lindriga skador i tarmslemhinnan. Fyndet var överraskande då E. hirae inte tillhör de bakterier som vanligen förknippas med spädgrisdiarré.

Sammantaget visar det här projektet att spädgrisdiarré är ett vanligt problem och att det inte alltid orsakas av de smittämnen som tidigare förknippats med sjukdomen. Däremot hittades ett samband mellan diarré och tunntarmskolonisation av bakterien E. hirae i merparten av besättningarna. Fyndet är intressant och betydelsen av E. hirae som potentiell orsak till diarré hos nyfödda grisar bör undersökas vidare.

____________

Leg Vet Jenny Larsson, institutionen för kliniska vetenskaper, försvarar sin doktorsavhandling Neonatal porcine diarrhoea – aspects on aetiology and pathology vid SLU i Uppsala.

Tid: Fredagen den 4 mars 2016, kl 09:15
Plats: Sal Audhumbla, VHC, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Docent Tim Kåre Jensen, Danmarks tekniska universitet

Mer information
Jenny Larsson
018-67 13 21, jenny.larsson@slu.se

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/13024/

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.