Skip to main content

Energisnålt med lufttät foderlagring

Pressmeddelande   •   Maj 28, 2004 10:48 CEST

Lagra foderspannmål lufttätt och låt konkurrensstarka jästsvampar motverka mögel. Det är en metod för foderlagring som leder till stora energibesparingar, enligt Ulrika Ädel Druvefors som presenterar sina resultat i en SLU-avhandling.


I Sverige skördas ofta spannmål vid en vattenhalt mellan 20–25 procent vilket innebär en stor risk för mögelväxt. För att undvika mögel torkas vanligtvis spannmålet i varmluftstorkar – en mycket energi- och kostnadskrävande process för lantbrukaren. Det finns dock alternativa lagringsmetoder för foderspannmål som utgör cirka 70 procent av allt spannmål i Sverige. Ulrika Ädel Druvefors har i sin avhandling bl.a. undersökt lufttät lagring, en metod som går ut på att lagra spannmålen lufttätt utan att torka den innan lagring. Spannmålskärnorna fortsätter även efter skörd att ”andas” i spannmålssilon. Andningen (respirationen) konsumerar syre och producerar koldioxid som förhindrar mögelväxt i spannmålen. Beräkningar gjorda av Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) visar att lufttät lagring endast förbrukar två procent av den energi som krävs för varmluftstorkning.

Det är dock inte problemfritt med lufttät lagring. Metoden är känslig för syreläckage som gynnar mögelväxt i spannmålet, och används därför för närvarande endast i begränsad omfattning och anses bara vara säker fram till tidig vår. Man skulle kunna erhålla stora miljövinster om metoden görs säkrare och möjlig att använda fram till nästa skörd. Ulrika Ädel Druvefors har undersökt möjligheterna att låta jäst konkurrera ut mögelsvamparna.

Jäst i kamp mot mögel
I spannmål förekommer förutom mögelsvampar också många jästsvampar. En av dessa, jästen Pichia anomala, har fysiologiska likheter med mögelsvamparna och kan framgångsrikt konkurrera med dessa. Det har tidigare visats att tillsats av P. anomala effektivt förhindrar mögelväxt i fuktigt lufttätt lagrad spannmål, men verkningsmekanismen har varit okänd. P. anomala har nu visats klara helt syrefria miljöer, växa vid låga temperaturer och klara extrema pH-värden. Vid test av den mögelhämmande förmågan hos cirka 60 andra jästarter i ett minisilosystem med fuktigt vete, visade det sig att endast sex av dessa hade en liknande effekt som P. anomala. Många av de testade jästsvamparna växte utan att hämma mögel. Detta visar att konkurrens om näring och utrymme, en vanlig verkningsmekanism för biokontrollorganismer, troligen inte är den viktigaste mögelhämmande mekanismen hos P. anomala. Detta visas ytterligare i en studie genom att tillsats av olika socker förstärker den mögelhämmande förmågan i stället för att minska den. I stället kunde man visa att sockertillsatsen ökade produktionen av etylacetat, ett ämne som vi har funnit ha en kraftig mögelhämmande effekt.

I en pilotstudie med 160 kg portioner fuktig spannmål lagrade i specialkonstruerade tunn-silos i ett helt år, påvisades att det syre som läckte in i tunnorna konsumerades snabbare i de tunnor som behandlats med P. anomala. De jästbehandlade tunnorna var också helt fria från mögelväxt medan kraftig mögelväxt noterades i försöksled utan P. anomala.

Agronom Ulrika Ädel Druvefors vid institutionen för mikrobiologi, SLU, försvarar fredagen den 11 juni 2004 kl. 09.30 sin avhandling Yeast biocontrol of grain spoilage moulds – Mode of action of Pichia anomala.

Opponent är Dr Wojciech Janisiewicz, USDA-ARS, Kearneysville, USA. Plats: Sal 142 (aulan), Genetikcentrum, Ultuna, Uppsala

För mer information: Ulrika Ädel Druvefors, tel. 018-67 33 98, E-post: Ulrika.Druvefors@mikrob.slu.se

För pressbilder till disputationen: http://www.slu.se/aktuellt/pressbilder

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera