Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Följden av fjärilens angrepp på skogen

Tallmätaren är en fjäril som äter tallbarr. Arten är en fruktad skadegörare och angrep år 1996 ett stort skogsområde i Västergötland. Jan Cedervind, SLU, har studerat hur angreppet har påverkat tallskogen. En slutsats är att om tallen får behålla 10 procent eller mer av barren, är chansen att överleva ett angrepp stor. År 1996 upptäcktes att tallar inom ett 7 000 hektar stort område i Västergötland hade förlorat barren. Orsaken var en fjäril som heter tallmätare (Bupalus piniaria L.). Larver av tallmätare äter nämligen tallbarr, och arten är en av barrskogens viktigare skadegörare. Ett angrepp leder till att träden växer sämre, får topptorka eller dör. Andra skadegörare, framförallt märgborrar, följer ofta i fjärilens spår och kan förvärra tallarnas tillstånd. Jan Cedervind, SLU, har i sin avhandling kartlagt följderna av detta tallmätarangrepp i Hökensås, som är det mest omfattande som någonsin förekommit i Sverige. Av de tallar som förlorade 90–100 procent av barren, är 25 procent döda idag och hälften har en död topp. Konsekvenserna för tallar som förlorade mindre mängd barr är däremot obetydliga. Jan Cedervind drar därför slutsatsen att en tall bör ha kvar minst 10 procent av barrmassan för att ha en rimlig chans att överleva ett tallmätarangrepp. De hårdast angripna överlevande tallarna, förlorade totalt sett 50 procent av volymtillväxten under en period av sex år. En kostnadsberäkning visar att enbart förlusten i volymtillväxt hade motiverat en bekämpning av tallmätaren under år 1996. Av de döda tallarna var 80 procent angripna av större märgborre (Tomicus piniperda L.), som gnager på trädkronornas årsskott. Dessa skalbaggar bidrog troligtvis nämnvärt till att många tallar dog. Att tallarna växte sämre efter tallmätarangreppet berodde både på barrförluster orsakade av tallmätare, och skottgnag orsakade av märgborrar. Skottgnagen minskade främst höjdtillväxten, medan volymtillväxten bara påverkades lite. Skador efter märgborrarna fördröjde också återhämtningen av barrmassan. Sju år efter tallmätarangreppet har träden i de svårast skadade bestånden ännu inte återhämtat sig. Jägmästare Jan Cedervind vid institutionen för entomologi, SLU, försvarar fredagen den 12 december kl. 09.30 sin avhandling Impact of pine looper defoliation in Scots pine: secondary attack by pine shoot beetles, tree mortality, top-kill, growth losses, and foliage recovery. Disputationen äger rum i sal L, Undervisningshuset, Ultuna, Uppsala. Opponent är Professor Michael R. Wagner, School of Forestry, Northern Arizona University, USA. Mer information: Jan.Cedervind@entom.slu.se tel: 018-67 23 30, 018-30 31 42 Pressbilder... (se www.slu.se)

Ämnen

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.