Godkänd vedkvalitet från intensivodlad gran

Granar som gödslas växer snabbt, något som påverkar virke och vedfibrer. Enligt en ny avhandling vid SLU får vedfibrerna tunnare cellväggar och något större diametrar. Papper som tillverkas av sådana fibrer får troligtvis bra yt- och tryckegenskaper, medan rivstyrkan försämras. Forskaren Christina Lundgren menar att förändringar i vedkvalitet väl övervägs av den större mängden virke. Skogsstyrelsens generaldirektör varnade nyligen för att svensk skogsråvara inte kommer att räcka till för industrins framtida behov. Om näring tillförs växer granar fortare, men även vedbildningen påverkas. Christina Lundgren vid SLU har i sitt doktorsarbete studerat hur kvaliteten på virke och vedfibrer påverkas av gödsling och intensivodling. Upprepad optimerad näringstillförsel (gödsling) mer än fördubblade granarnas tillväxt. Vedfibrernas storlek i tvärsnittet, det vill säga fiberdiameter och fiberväggstjocklek, förändrades också. Fibrer från gödslade träd hade tunnare cellväggar och något större diametrar. Dessa egenskaper påverkar bland annat hur väl fibrerna plattas till och sedan binds samman i papper. Papper som tillverkas av sådana fibrer bör få bra yt- och tryckegenskaper, något som är viktigt för till exempel tidningspapper. Däremot kan rivstyrkan försämras. Förutom en snabb tillväxt fick gödslade granar lättare ved. Produktionen av virkesvolym ökade dock förhållandevis mer än vad veddensiteten minskade. Cellulosafibrillernas vinkel jämfört med fiberaxeln (mikrofibrillvinkeln) var större för träd från gödslade bestånd. Denna skillnad i fiberväggens uppbyggnad i kombination med en lägre densitet innebär att virket blir svagare och mindre lämpligt som byggnadsvirke. Christina Lundgren är noga med att understryka att det inte är gödslingen i sig utan den högre tillväxthastigheten som orsakar förändringar i vedbildningen. Om tillväxtökningen är densamma påverkar gödsling inte veden mer än till exempel gallring. Inom svensk skogspolitik är miljö- och produktionsmål jämställda. Det innebär att skogsmark ska brukas med lika stor hänsyn till miljö och produktion. Ett alternativ till dagens utbredda skogsskötsel är att bruka vissa marker mer intensivt, och då använda till exempel gödsling för att få fram mer snabbväxande granskog (så kallad fiberskog). I ett försök i Västerbotten som ingår i studien fyrdubblades exempelvis virkesvolymen efter att näring tillförts. Tanken är att om produktionen på så sätt ökar på vissa marker, kan andra marker sparas och avsättas till reservat eller någon annan form av naturvård. Christina Lundgrens försök ingår i ett fiberskogsprojekt (www-fiberskog.slu.se/index.html), som drivits i samarbete mellan SLU och skogsindustrin. Jägmästare Christina Lundgren, vid institutionen för skogens produkter och marknader, försvarar fredagen den 10 oktober kl. 9.00 sin doktorsavhandling Wood and Fibre Properties of Fertilized Norway Spruce. Disputationen äger rum i Loftets hörsal, Ultuna, Uppsala. Opponent är Lektor Andreas Bergstedt, Institut for Økonomi, Skov og Landskab/Skovbrug, KVL, Danmark. Mer information: Christina Lundgren, 018-67 24 73, 070-46 72 782 E-post: Christina.Lundgren@spm.slu.se Referenslänk: http://www.slu.se/