Hästars mediciner måste träffa rätt

Mediciner som ges till hästar får inte alltid den effekt som önskas. Många preparat som används är utvecklade för människor trots att förmågan att ta upp läkemedel skiljer sig markant. Hur läkemedel transporteras och bryts ner i hästens kropp har Lena Olsén vid SLU forskat kring under några år. Studierna har nu resulterat i en avhandling vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap vid SLU. Avhandlingen innehåller nya rön om såväl antihistamin vid allergiska reaktioner som penicillinchock. -Hästar skiljer sig mycket både från andra djurslag och från människor när det gäller upptag av läkemedel, säger Lena Olsén. Många mediciner som används till andra djurslag bryts ner väldigt snabbt i hästens tarm och ger inte alls den effekt man förväntar sig. Därför är det viktigt att testa mediciner på rätt djurslag innan man börjar använda dem. Hästar som utvecklat allergi har behandlats med antihistamin trots att det inte finns något godkänt preparat för djurslaget häst. Hos människa med allergiska problem har mediciner med substansen fexofenadin använts med stor framgång.Lena Olsén gjorde därför studier för att undersöka om fexofenadin även fungerade på häst. Hon gjorde bland annat upprepade pricktester på hästarnas halsar och mätte halterna av medicinen genom blodprov. Det visade sig dock att medicinen togs upp väldigt dåligt från hästarnas tarmar. -När jag istället testade substansen cetirizin mot den allergiska reaktionen fick jag mycket bra resultat. Det togs upp bra av hästarna när de fick tabletter via munnen och hade en väldigt bra effekt även vid låga nivåer. Upptaget av cetirizin ökade när hästarna hade fått avmaskningsmedlet ivermektin 12 timmar innan. Vi såg inga biverkningar hos någon häst. PROV FRÅN HÄSTENS TARM Innan Lena Olsén gjorde de mer tillämpade studierna inom avhandlingsarbetet började hon med grundläggande forskning. Syftet var att studera ett enzym, CYP3A, som bryter ned flera olika typer av läkemedel i tarmen. En stor mängd prover togs från tarmväggen på nyss slaktade hästar. Då en häst har 25-30 meter tarm var det ett tidsödande arbete att kartlägga hur och var i tarmen enzymet fungerar. - Vi tittade på var enzymet finns i tarmarna, var genen som kodar för enzymet finns, och hur effektivt det är. Vi såg att det var höga nivåer i början av tunntarmen, vilket innebär att mediciner kan brytas ned direkt där, och därför aldrig kommer ut i blodet så att det kan fördelas ut i kroppen och göra verkan. - Detta kan förklara varför det är svårt att hitta mediciner som är effektiva till hästar. De kan helt enkelt bryta ner dem innan de hinner verka, säger Lena Olsén. BEHANDLING KAN GE CHOCK I avhandlingen ingick även studier varför hästar kan drabbas av chock när de medicineras med penicillin. Reaktionerna hos hästarna kan vara ganska lindriga såsom lättare utslag eller svettningar, men det förekommer varje år att någon häst reagerar så kraftigt att den dör. Dessa reaktioner kommer oftast i samband med själva injektionen eller strax efter. Chocken kan inträffa när som helst under behandlingsperioden. Via upprop i fackpress fick Lena Olsén kontakt med hästägare vars hästar drabbats av penicillinchock. Det visade sig vara betydligt fler hästar än vad som rapporterats in via veterinärer, trots att så pass allvarliga biverkningar ska anmälas. - Helt klart verkar det vara så att vissa hästar får en reaktion på tillsatsen av prokain i penicillinet. Vid injicering kan prokain av någon anledning komma ut för snabbt i blodet och det klarar inte alla hästar av att bryta ner tillräckligt fort. Prokainet är tillsatt för att fördröja penicillinets väg ut i kroppen. I annat fall skulle hästarna behöva injiceras tre gånger per dag i cirka en vecka, vilket skulle vara svårt att realisera. Hästar som drabbats av chock tycks dessvärre riskera att så sker även i framtiden om de medicineras igen med penicillin. De nya rönen om penicillinchock har väckt stor uppmärksamhet bland hästägare. Men även tillverkarna av medicin tycks ha tagit studierna på stort allvar. Ett nytt preparat som inte innehåller prokain har utvecklats men än så länge är det bara godkänt för kor. Lena Olsén, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU försvarar sin avhandling Drugs in Horses: Pharmacokinetics and Pharmacodynamics fredag 4 maj Pressbild på Lena Olsén finns att hämta på www.slu.se/pressrum under pressmeddelanden För mer information: Lena Olsén, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU 018-67 31 76 070-633 26 65 Lena.olsen@bvf.slu.se