Kalvmedicin kan inte ersätta god skötsel

Kryptosporidier är vanligt förekommande i svenska mjölkbesättningar. De är encelliga parasiter (protozoer), där arten Cryptosporidium parvum anses infektera och ge diarré hos kalvar och människor, som kan smitta varandra (s.k. zoonos). Hos nötkreatur påträffas även arterna C. bovis, C. ryanae och C. andersoni, som är vanligare hos äldre djur, men som inte orsakar symptom.

I Sverige har kryptosporidier påvisats i kalvdiarréprover sedan 1980-talet, men det har inte varit känt hur vanlig infektionen är eller vilka arter som förekommer. Veterinär Charlotte Silverlås har nu i sitt doktorsarbete vid SLU undersökt detta. Hon hittade kryptosporidier i 68 av 69 undersökta mjölkbesättningar, hos 56 procent av kalvarna, 31 procent av ungdjuren och 9 procent av korna. Alla fyra kryptosporidiearter som är vanliga i utländska studier fanns också i de svenska mjölkbesättningarna.1

Det var större risk för hög förekomst av kryptosporidier i mjölkbesättningarna, och hos enskilda kalvar, om kalvar och ungdjur vistades nära varandra och om ungdjuren inte flyttades gruppvis. Om man flyttar några djur åt gången får man två effekter. Dels kan man inte göra rent boxarna emellan för att minska smittrycket. Dels kommer hela tiden nya, oinfekterade djur in i en grupp med befintlig smitta, och smittspridningen kan fortgå.

Det visade sig också att kor i ekologiska besättningar löpte större risk att vara infekterade. Då vare sig desinfektion eller läkemedel biter på parasiten, kan det inte förklaras av att man använder mindre sådana substanser i ekologiska besättningar. Orsaken kan vara att ekologiska kor av slumpen provtogs närmare kalvning, en period då man misstänker att infektionen är lättare att påvisa hos kor. Samma samband har dock visats för kalvar i en dansk studie, och därför pågår en ny studie vid SLU för att jämföra skötselrutiner och kryptosporidier i ekologiska och konventionella besättningar.

Om kalven fick stanna hos kon i minst 12 timmar minskade risken för infektion. Detta beror sannolikt på att det dröjer längre innan kalven utsätts för ett högt smittryck bland de andra kalvarna, och därmed tar det längre tid innan den blir infekterad.

Desinfektionsmedel biter inte på kryptosporidier och noggrann rengöring är ett måste för att minska smittrycket. Rengöring är en förutsättning för att desinfektionsmedel ska avdöda virus och bakterier och minska det totala smittrycket. Desinfektion kan därför sannolikt bidra till diarréproblem om man förlitar sig på dess verkan och inte har bra rengöringsrutiner.

Charlotte Silverås jämförde också andras kliniska studier om substansen halofuginon, som ingår i ett läkemedel mot kalvkryptosporidios. Förebyggande användning gav färre kalvar med infektion/diarré under behandlingstiden, men när behandlingen avslutats ökade andelen kalvar med infektion/diarré i behandlade grupper och kunde bli högre än i obehandlade grupper. Halofuginon bör därför endast användas under en kort period i besättningar med stora problem och tillsammans med förändrade skötselrutiner, vilket i sig kan minska smittrycket.

Exempel på sådana bra skötselrutiner är kontroll av att råmjölkskvalitet är god, att kalven får i sig tillräckligt med råmjölk, att sjuka kalvar isoleras för att undvika smittspridning, och att inte kalvar av olika åldrar blandas (de äldre smittar de yngre).

1. Cryptosporidium bovis var den vanligaste arten i alla åldersgrupper och C. parvum förekom bara hos kalvar och var vanligare i diarréprover. Nio s.k. subtyper av C. parvum hittades, varav tre inte har beskrivits tidigare. Cryptosporidium ryanae hittades hos kalvar och ungdjur och C. andersoni hittades hos ungdjur och kor. Charlotte Silverlås fann dock inget samband mellan infektion och kalvdiarré, vilket kan bero på att C. bovis var den vanligaste arten även hos kalvarna.

--------------------------------

Leg.Vet. Charlotte Silverlås, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Cryptosporidium infection in dairy cattle: prevalence, species distribution and associated management factors”. Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen.

Tid: fredagen den 19 februari klockan 09.15

Plats: sal KC1, Klinikcentrum, Ultuna

Opponent: Professor Merle Olson, Kanada

Mer information

Charlotte Silverlås, 073-678 70 78, Charlotte.Silverlas@kv.slu.se

Charlotte Silverlås kommer från Mjölby, men är nu bosatt i Märsta.

Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se:8080/archive/00002219/

Institutionen för kliniska vetenskaper, http://www.kv.slu.se

Avdelningen för idisslarmedicin och epidemiologi, http://www.kv.slu.se/ShowPage.cfm?OrgenhetSida_ID=7955

Pressbilder

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Charlotte Silverlås spikar sin avhandling. Foto: Marie Mörk

http://www2.slu.se/aktuellt/2010/CharlotteSilverlas/CharlotteSilverlas.jpg