Skip to main content

Konstgjord komage utvärderar gräset

Pressmeddelande   •   Maj 21, 2004 12:04 CEST

Dagens mjölkko ska producera över 10 000 liter mjölk om året, och för att klara det måste den äta enorma mängder foder. Fodret måste dessutom vara mycket väl anpassat efter kons behov, vilket inte är helt enkelt när det gäller grovfodret. Näringsvärdet i hö och ensilage är mycket varierande. Nu har SLU i Umeå utvecklat en konstgjord komage, som gör det möjligt att bedöma hur mycket av ett foder som verkligen bryts ned i kons våm. Om detta handlar en färsk doktorsavhandling av Mårten Hetta.


Det är ganska enkelt att ta fram ett grovt mått på ett djurfoders innehåll av protein, fett, kolhydrater och växttråd, men det är knepigare att ta reda på hur mycket av näringen ett djur verkligen kan tillgodogöra sig. Det finns också stora skillnader mellan olika djurslag.

Hos kor står mikroorganismer i förmagarna för en viktig del av fodrets nedbrytning. För att beskriva ett foders nedbrytning och passage genom kons magar har man tidigare varit hänvisad till tidskrävande och dyrbara djurförsök. Mårten Hetta och hans kollegor har istället utvecklat en laboratorieteknik där en syrefri ”jäskammare” med mikroorganismer ersätter den riktiga komagen. Genom att kontinuerligt mäta den gasmängd som bildas när bakterier bryter ned kolhydrater och protein och samtidigt mäta hur mycket foder som förbrukas får man typiska nedbrytningskurvor för varje foder. Med hjälp av dessa kurvor kan man sedan uppskatta hur mycket av fodret djuret kan tillgodogöra sig under olika förhållanden. Tekniken kan användas vid studier av mikrobiell nedbrytning inom vitt skilda områden*, och det laboratorium som byggts upp under avhandlingsarbetet har fått goda betyg i en internationell utvärdering.

Mårten Hetta har arbeta med två av de viktigaste grovfoderväxterna i Sverige, timotej och röklöver, och den övergripande frågan är hur utfodringen av mjölkkor med grovfoder ska kunna bli mer exakt. Han har undersökt hur nedbrytningen av växterna påverkas dels av skördetidpunkten, dels av vilken konserveringsmetod som använts. Sedan har han undersökt hur mycket korna verkligen äter av foder med olika egenskaper, och det visade sig att tester i den konstgjorda komagen faktiskt gör det möjligt att förutsäga hur mycket korna kommer att äta av ett visst ensilage (konserverat grovfoder).

Resultaten visar att moderna labbmetoder kan vara användbara redskap vid beräkning av foderstater till mjölkkor, och goda alternativ till dagens fodertabeller som bygger på dyra djurförsök.

I ensileringsförsöket ensilerades timotej och blandningar av timotej och rödklöver med olika tillsatsmedel, bland annat myrsyra och melass. Ren timotej visade sig ha andra konserveringsegenskaper än blandningarna, t.ex. hade tillsatserna olika inverkan på näringsvärdet. Smältbarheten hos fibern i ensilage med rödklöver förbättrades av tillsatsmedel, vilket inte var fallet med timotejensilage. Tillsatsmedel medförde överlag att nedbrytningshastigheten påskyndades. Med äldre analysmetoder har det varit svårt att visa tillsatsmedlens inverkan på ensilage men med den nya tekniken har effekterna visat sig tydligt.

I jämförelsen av olika skördetillfällen innehöll rödklöver högre halt av snabbt nedbrytbara substanser än timotej, vid alla skördetillfällen, medan rödklöverns fiber genomgående hade sämre smältbarhet. Rödklöver hade som foder högre nedbrytningshastighet i våmmen i förhållande till timotej. Nedbrytningshastigheten för fibrer skiljde inte mellan rödklöver och timotej. De lösliga komponenterna hos timotej hade högre nedbrytningshastighet än motsvarande fraktion hos rödklöver. Tidigare analysmetoder har haft svårt beskriva nedbrytningen av lösliga delar i grovfoder, men med den nya tekniken har man kunnat beskriva hur dessa omsätts.

*Förutom nedbrytning av foder i idisslarnas våm, har man vid flera internationella forskningsprojektet bland annat även studerat nedbrytningen av foder i hästens tjocktarm och blindtarm, nedbrytningen av stärkelse hos grisar och man har dessutom gjort en konstgjord mänsklig tjocktarm med gasproduktionstekniken som bas.

Agronom Mårten Hetta, vid institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU försvarar torsdagen den 27 maj kl. 10.00 sin doktorsavhandling Timothy and red clover as forage for dairy production. Degradation characteristics and chemical composition. Disputationen äger rum i Samlingssalen, Röbäcksdalen, SLU Umeå. Fakultetsopponent är professor Alice N. Pell, Cornell University, USA.

Mer information: Mårten Hetta, 090-786 87 47 E-post: Marten.Hetta@njv.slu.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera