Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
När flytgödsel sprids på åkrar och vallar kan stora mängder ammoniak avdunsta. Detta bidrar både till försurning och övergödning, och det gör också att jordbrukaren förlorar värdefull växtnäring. Nu finns emellertid en ny typ av gödselbill, en så kallad tubulatorbill, som placerar flytgödseln i täckta skåror under markytan. Med denna bill blir ammoniakförlusterna försumbara om man jämför med spridning på markytan. Tubulatorbillen har utvecklats av Lena Rodhe vid SLU och JTI.
Om stallgödsel myllas ned i marken med hjälp av billar, i stället för att spridas ut över marken, minskar ammoniakavdunstningen och mer kväve blir tillgängligt för grödorna. Hur gödselbillen är utformad har dock stor betydelse för spridningsresultatet. Teknikagronom Lena Rodhe har i sitt doktorsarbete dels utvärderat de spridningsmetoder som används idag, dels utvecklat den tubulatorbill som kan placera flytgödsel i täckta skåror i vall även under hårda markförhållanden.
I slåttervall utvärderades olika typer av ytmyllare, som placerar flytgödseln mindre än 5 cm djupt i öppna skåror, så kallad öppen ytmyllning. Endast en av ytmyllarna klarade av att placera flytgödseln under markytenivå på tre olika jordar (lättlera, mellanlera och styv lera). Då avgick i medeltal 39 procent av ammoniumkvävet som ammoniakgas till omgivningen. Det är ganska mycket, men ända en halvering av förlusten jämfört med om flytgödseln sprids i strängar (så kallad bandspridning) på markytan. Studierna visade också att kvaliteten på det gräs som skördas på vallen (ensilaget) blir bättre vid ytmyllning än vid bandspridning, även om gödseln myllades dåligt, dvs. till stor del hamnade på markytan.
För att kunna ytmylla flytgödseln i täckta skåror, så kallad täckt ytmyllning, utvecklade Lena Rodhe en tubulatorbill, som jämfördes med en skivbill. Tubulatorbillens fördelar var dels att den gav knappt mätbara ammoniakförluster, dels att den krävde lägre krafter än skivbillen för att tränga ned i marken.
Lena Rodhe har bedrivit sin forskning vid JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) och disputerar vid institutionen för biometri och teknik, SLU.
Teknikagronom Lena Rodhe försvarar sin avhandling den 5 november kl. 9.30 i föreläsningssalen på institutionen för biometri och teknik, SLU, Uppsala. Titeln på avhandlingen är Development and evaluation of shallow injection of slurry into ley (Utveckling och värdering av ytmyllning av flytgödsel i vall). Disputationen avser agronomie doktorsexamen. Opponent är professor Richard J Godwin från Cranfield University, Silsoe, Bedford i Storbritannien.
Mer information: Lena Rodhe, 018-30 33 51 eller lena.rodhe@jti.slu.se
Publikationen JTI informerar nr 103 beskriver populärvetenskapligt delar av forskningen och kan hämtas gratis på www.jti.slu.se.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.