Musslor och jäst bra proteinfoder till odlad fisk

Vid SLU utvärderas proteinrika alternativ till fiskmjöl i foder till odlad fisk. Tre lovande proteinkällor är musselmjöl, bagerijäst och en jästblandning. Upp till 40 procent av proteinbehovet kan täckas av dessa råvaror utan att tillväxten hos odlad röding, regnbåge och abborre försämras. Detta visar Aleksandar Vidakovic i en avhandling från SLU.

Vattenbruk producerar idag omkring hälften av all fisk som konsumeras i världen, och i Sverige har produktionen fördubblats sedan 1990-talet. Ett hinder för en långsiktigt uthållig tillväxt är att fiskfodret till stor del baseras på vild fisk eller vegetabilier som istället skulle kunna ätas direkt av människor. Fiskindustrin söker därför nya, billiga råvaror som är lämpliga till fiskfoder.

Aleksandar Vidakovic har i sitt doktorsarbete vid SLU fokuserat på fyra nya proteinkällor som skulle kunna ersätta fiskmjöl i foder till odlad fisk, musselmjöl, bagerijäst, en jästblandning och en mikrosvamp.

Blåmusslornas aminosyraprofil liknar den i fiskmjöl, och både abborre och röding visade sig ha god förmåga att smälta musselmjölets proteiner. I rödingfoder kunde 40 procent av fiskmjölet bytas ut mot musselmjöl utan att tillväxten försämrades. Musslor tar upp näringsämnen från vattnet, vilket gör att de är intressanta som biologiska reningsverk i övergödda vattendrag.

Bagerijäst har också en hög proteinhalt och kan odlas på en mängd substrat som vi människor inte kan tillgodogöra oss. I odlingsförsök med röding och regnbåge kunde 40 procent av fiskmjölet ersättas med bagerijäst utan att tillväxten försämrades. Intakt jäst innehåller dock mycket cellväggar, som kan vara svåra att bryta ned för fiskar.

En jästblandning bestående av Wyckerhamomyces anomalus (70 %) och bagerijäst (30 %), har hög proteinhalt och kan liksom ren bagerijäst odlas på olika substrat. I foder till regnbåge kunde jästblandningen ersätta 40 procent av fiskmjölet utan att tillväxten försämrades.

Mikrosvampen Zygomycetes odlas på rester från pappersmassatillverkning och innehåller mellan 40 och 50 procent protein. Studierna visar dock att när 40 procent av fiskmjölet ersattes med denna svamp blev tillväxten sämre. Möjligtvis kan en lägre inblandning av mikrosvampen fungera bättre.

Slutsatsen är att bagerijäst, jästblandningen och blåmusslor kan användas för att ersätta 40 procent av fiskmjölet i foder till flera fiskarter. Det behövs dock ytterligare forskning för att optimera användningen.

En mer utförlig svenskspråkig beskrivning av resultaten finns på s. 65–66 i avhandlingen (se länk nedan).

--------------------------------------------------------------

Aleksandar Vidakovic, institutionen för husdjurens utfodring och vård, försvarade sin doktorsavhandling Fungal and mussel protein sources in fish diets: nutritional and physiological aspects den 11 september vid SLU i Uppsala. Opponent var professor Helgi Thorarensen, Holar University College, Island.

Mer information
Aleksandar Vidakovic
018-67 15 95, 072-247 44 02, aleksandar.vidakovic@slu.se

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/12523/

Hållbara fodermedel för akvakultur
http://www.slu.se/sv/institutioner/husdjurens-utfodring-vard/forskning/pagaende-projekt/hallbara-fodermedel-for-akvakultur/

Pressfoto (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om disputationen. Fotograf ska anges.)

• Röding. Foto: Aleksandar Vidakovic