För första gången har forskare i ett väldigt tidigt skede upptäckt angrepp av granbarkborre från luften, redan när angreppet endast drabbat ena sidan av trädstammen. Angreppen avslöjas av ljusreflektioner från barren. Upptäckten öppnar för effektivare bekämpning av barkborren.
En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det populära programmet "Den stora älgvandringen" fördjupar publikens relation till naturen. Trots att det är en digital naturupplevelse främjar programmet lugn, återhämtning och känslomässig närhet till det vilda.
Den invasiva lövplattmasken, PFAS i bekämpningsmedel och AI i skogsbruket. Det är några av de ämnen som ska diskuteras under växtskyddskonferensen vid SLU i Alnarp 12–13 november. I fokus står hållbara produktionssystem, praktiska erfarenheter och hantering av nya skadegörare, sjukdomar och ogräs.
SLU har lanserat en unik karta som visar fodertillgången för älg och hjort i Sverige. Med kartan hoppas forskarna kunna bidra till att minska skogsskador och stödja viltförvaltning genom att visa var viktiga trädslag finns och deras beteshöjd.
Björkar återhämtade sig bättre än väntat från lätta till måttliga betesskador. Och hårdare gallring gav grövre stammar hos kvarvarande träd. Det är några av resultaten i Andis Zvirgzdins doktorsavhandling från SLU.
Nu inleds anläggandet av en stor damm och bevattningsutrustning på SLU:s egendom Hallfreda på Gotland. Syftet är inte bara att säkra skördarna i det egna jordbruket, utan också att skapa regionala förutsättningar för avancerade odlingsförsök under mer förutsägbara förhållanden.
Grönt kulturarv®-sortimentet utökas med fyra nya sorter. Nyheterna består av en ros och tre pelargoner. Sorterna är insamlade i Halland, Uppland, Blekinge och Norrbotten. Sorterna har valts ut för att bevaras i Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter, placerad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Det är svårt, eller omöjligt, att nå flera av målen inom älgförvaltningen. Det visar en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det beror på en kombination av ambitiösa mål, klimatförändringar och att jägarna inte går med på att sänka älgstammen ytterligare.
Välkommen att lyssna på SLU:s nya hedersdoktorer fredag 3 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna för allmänheten och ger spännande inblickar i allt från munhälsa hos djurparksdjur till landskapsförvaltning. Föreläsningarna sänds även via webben och kommer att kunna ses i efterhand.
Varifrån får växande skogar egentligen det kväve de behöver efter en skogsbrand? I en internationell studie ledd av SLU har forskare undersökt kvävetillväxten i brandutsatta boreala skogsområden. Och resultaten pekar på ett stort mysterium.
Från ett bortryckt tomatblad som hamnar på marken växer det ibland ut rötter, medan det i andra fall bildas sårläkningsvävnad. En SLU-ledd studie visar nu att det är vattentillgången som styr bladets öde vid en sådan skada, något som till stor del har förbisetts i tidigare forskning.
Professor Henrik Elvang Jensen, dansk veterinär och professor, tilldelas Stora forskningspriset i Veterinärmedicin 2025. Priset delas ut av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Agria och uppmärksammar framstående insatser för veterinärmedicinen och djurens välfärd. Med prissumman på en miljon SEK, är det ett av de största priserna inom veterinärmedicin i världen.
Klimatförändringar gör att växtligheten breder ut sig på fjällen, och det får konsekvenser för fjällsjöar. Det visar en ny studie från SLU. Grönskan tar upp viktiga näringsämnen innan de når sjöarna, och det här kan påverka både djur- och växtliv negativt.
För en turist i fjällen kan det vara svårt att märka förändringarna. Men genom att jämföra mätdata från flera decennier ser forskarna en tyd
Under evolutionens gång händer det att växter får en extra komplett uppsättning av kromosomer. Det leder till en större genetisk variation, och därmed möjligheter till framgång i nya miljöer. En ny studie visar nu att kromosomfördubbling även kan leda till att skadliga mutationer ansamlas i arvsmassan, vilket kan vara ett långsiktigt hot.
Nationalnyckelns 22:a volym är här: Kräftdjur: Krill–tiofotade kräftdjur presenterar både välkända "skaldjur" och mer sällsynta arter från svenska vatten. Kräftdjuren är en variationsrik grupp med stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Boken ges ut av SLU Artdatabanken och gör vetenskaplig kunskap om Sveriges arter tillgänglig för alla.
Höga halter av PFAS-kemikalier har upptäckts i både skogssorkar och ugglor i Jämtland. En studie från SLU visar att kemikalierna har orsakat leverskador hos sorkarna och ökar risken för sorkfeber.
För att nå flera politiskt satta miljömål behöver matvanorna förändras. Olika typer av styrmedel kan användas för att driva utvecklingen, men hur väl fungerar de? En ny forskningssammanställning ledd från SLU visar att flera åtgärder gör nytta. Det verkar dock vara lättare att minska matsvinnet än att förändra vad människor äter.
Snöleoparder föredrar fullväxta hanar av stenbock trots att de är minst dubbelt så stora som snöleoparderna själva. Det visar nya resultat från en långtidsstudie av snöleoparder i Mongoliet. Storleken är en fördel när bockarna konkurrerar om honorna men gör dem långsammare i bergsterrängen.
En ny studie har kartlagt den biologiska kvävefixeringen på världens kontinenter. I naturliga ekosystem, som skogar och prärier, tycks den vara lägre än tidigare uppskattningar. Detta har följder för dagens klimatmodeller, då växter behöver kväve för att avlägsna koldioxid från atmosfären. På åkermark kan intensiv odling av baljväxter leda till övergödning av känsliga miljöer.
Antalet antagna till SLU:s grundutbildningar har ökat med 14 procent i år. Ett ökat intresse för skogliga utbildningar syns tydligt, men även för exempelvis lantmästar- och landskapsingenjörsutbildningarna. Dessutom fortsätter djurutbildningarna att locka många sökande.