En mångmiljonsatsning på en nationell forskningsarena för skogen lanseras nu inom forskningsprogrammet Wallenberg Initiatives in Forest Research, WIFORCE, vid SLU och Umeå universitet. Arenan samlar avancerad dataanalys och experimentell fältforskning som stärker framtidens hållbara skogsskötsel.
Förr var Spanien de svenska grågässens favoritplats på vintern. I dag stannar de skånska gässen hos oss året runt, och de flesta som häckar längre norrut nöjer sig med att flytta till Danmark, Tyskland eller Nederländerna. Förändringar i klimat och jordbruk har gett grågässen ett nytt flyttmönster.
Matsvinn och biprodukter är ett av livsmedelssystemets största miljöproblem – men också en stor och värdefull resurs. En ny doktorsavhandling från SLU visar att livsmedlens miljöpåverkan kan minska avsevärt om överskott och restströmmar tas tillvara i stället för att gå till spillo. Samtidigt minskar trycket på mark, vatten och biologisk mångfald kraftigt.
Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Pressmeddelandet ger en första inblick i läget för landets arter, och några exempel på arter som det har gått bättre respektive sämre för. Ett flertal bilder visar och beskriver tillståndet för dessa arter. Dessutom förklaras vad en rödlista är.
Att lägga igen skogsdiken och återväta torvmark kan leda till att lagrade föroreningar läcker ut i vattendrag. Att rensa diken är inte heller riskfritt utan förenat med andra utsläpp som kan försämra vattenkvaliteten, visar slutrapporten från en unik studie av våtmarksrestaurering och dikesrensning.
När ukrainska invånare återuppbygger sina liv efter frigörelsen från rysk ockupation är insatser som att återställa trädgårdar och röja minor i skog avgörande för invånarnas återhämtning – ändå förbises ofta sådana åtgärder. Det visar ny SLU-forskning.
Förstörda hem, översvämmad mark, förorenat vatten och skogar fyllda med odetonerade minor mötte invånare när de återvände till tre byar utanför
SLU-forskaren Albin Gräns har beviljats ett av de största långsiktiga forskningsbidrag som någonsin har tilldelats en enskild forskargrupp vid universitetet. Under fem år får hans team möjlighet att utveckla nya vetenskapliga metoder för att förbättra djurvälfärden för fisk – världens mest använda, men ofta minst skyddade, livsmedelsproducerande djur.
”Conservation agriculture” är ett system där man vill störa jorden så lite som möjligt. Man sår direkt i skörderesterna från föregående gröda utan att vare sig plöja eller bearbeta jorden. Nu varnar forskare för att de fördelar man vill uppnå kan äventyras av de tunga maskiner som ändå används.
Är skogsmarken utarmad av skogsbruk och ökad trädtillväxt? Nej, enligt en ny studie har halterna av flera viktiga mineralnäringsämnen ökat i humuslagret under de senaste 40 åren. Orsaken tros vara minskat surt nedfall och upptransport av näringsämnen från mineraljorden.
Den 3 december samlas forskare, lantbrukare och rådgivare i Uppsala för att utforska hur framtidens mjölkproduktion kan bli mer hållbar, tekniskt smart och samhällsnyttig. Mjölkveckans konferensdag rör allt från digitala ladugårdar till foder, politik, ekonomi och djurvälfärd.
För första gången har forskare i ett väldigt tidigt skede upptäckt angrepp av granbarkborre från luften, redan när angreppet endast drabbat ena sidan av trädstammen. Angreppen avslöjas av ljusreflektioner från barren. Upptäckten öppnar för effektivare bekämpning av barkborren.
En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det populära programmet "Den stora älgvandringen" fördjupar publikens relation till naturen. Trots att det är en digital naturupplevelse främjar programmet lugn, återhämtning och känslomässig närhet till det vilda.
Den invasiva lövplattmasken, PFAS i bekämpningsmedel och AI i skogsbruket. Det är några av de ämnen som ska diskuteras under växtskyddskonferensen vid SLU i Alnarp 12–13 november. I fokus står hållbara produktionssystem, praktiska erfarenheter och hantering av nya skadegörare, sjukdomar och ogräs.
SLU har lanserat en unik karta som visar fodertillgången för älg och hjort i Sverige. Med kartan hoppas forskarna kunna bidra till att minska skogsskador och stödja viltförvaltning genom att visa var viktiga trädslag finns och deras beteshöjd.
Björkar återhämtade sig bättre än väntat från lätta till måttliga betesskador. Och hårdare gallring gav grövre stammar hos kvarvarande träd. Det är några av resultaten i Andis Zvirgzdins doktorsavhandling från SLU.
Nu inleds anläggandet av en stor damm och bevattningsutrustning på SLU:s egendom Hallfreda på Gotland. Syftet är inte bara att säkra skördarna i det egna jordbruket, utan också att skapa regionala förutsättningar för avancerade odlingsförsök under mer förutsägbara förhållanden.
Grönt kulturarv®-sortimentet utökas med fyra nya sorter. Nyheterna består av en ros och tre pelargoner. Sorterna är insamlade i Halland, Uppland, Blekinge och Norrbotten. Sorterna har valts ut för att bevaras i Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter, placerad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Det är svårt, eller omöjligt, att nå flera av målen inom älgförvaltningen. Det visar en ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Det beror på en kombination av ambitiösa mål, klimatförändringar och att jägarna inte går med på att sänka älgstammen ytterligare.
Välkommen att lyssna på SLU:s nya hedersdoktorer fredag 3 oktober i Uppsala. Föreläsningarna är öppna för allmänheten och ger spännande inblickar i allt från munhälsa hos djurparksdjur till landskapsförvaltning. Föreläsningarna sänds även via webben och kommer att kunna ses i efterhand.
Varifrån får växande skogar egentligen det kväve de behöver efter en skogsbrand? I en internationell studie ledd av SLU har forskare undersökt kvävetillväxten i brandutsatta boreala skogsområden. Och resultaten pekar på ett stort mysterium.
