Insektsmedlet DDT förbjöds för ca 50 år sedan, men på vissa platser är marken fortfarande kraftigt förorenad och svår att sanera. En ny avhandling från SLU har konstaterat att flera innovativa saneringsmetoder inte fungerar i fält, men utvecklade i stället en teknik som kan fungera betydligt bättre.
Även om många upplever att våren kommit tidigt i år, finns det de som tycker att den kom ovanligt sent. Eftersom det är olika i olika delar av landet, uppmanas allmänheten att rapportera in några välkända vårtecken från hela landet under valborgshelgen (30 april – 1 maj) till Vårkollen.
I skogar som sköts med dagens svenska skogsbruksmodell får mykorrhizasvamparna en annan artsammansättning än den i skogar som inte har kalavverkats tidigare, men antalet arter är lika stort. Det visar en ny stor studie vid SLU.
Från idisslarmagar och halta hästar till framtidens grödor, skogar och städer. Ämnesbredden är stor när SLU:s elva nya professorer föreläser den 23–24 april 2026 i Uppsala. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
I Sverige har många platser förorenats med PFAS efter användning av brandskum på flygplatser. Nu har forskare från SLU mätt halter av PFAS i mjölk. I mjölk från mejerier runt om i landet fanns inga mätbara halter alls, men även på gårdar nära förorenade områden var halterna över lag mycket låga.
SLU Artdatabanken publicerar 24 mars Sveriges nya rödlista. 23 procent av drygt 23 000 arter är rödlistade, en ökande andel. Orsaker är bland annat skogsbruk, igenväxning, fiske och klimatförändringar. Vissa arter återhämtar sig, men läget är fortsatt allvarligt. Flera matfiskar rödlistas, samtidigt som andra fiskarter får en sämre utveckling.
Från den 30 mars har UDS smådjursavdelning öppet veckans alla dagar, dygnets alla timmar.
SLU lanserar ett nytt naturvetenskapligt basår med grön profil för studenter som behöver komplettera sin utbildning. Basåret har en unik profil, med erfarna gymnasiepedagoger, mycket praktiska övningar och besök i skogar där SLU bedriver forskning. Ansökningen öppnar den 16 mars.
En växtföljd med ett brett urval av olika grödor kan ge fler kalorier och mer näring än att odla spannmål år efter år. En ny internationell studie ledd av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utmanar det vanliga argumentet att varierade växtföljder skulle producera mindre mat.
SLUs forskningsstation i Siljansfors, utanför Mora, har samma klimatläge som Oxberg. Här har snödjupet mätts ända sedan Vasaloppets början 1922. Snöläget har varit stabilt över åren och bara sjunkit cirka 5 cm i genomsnitt. Prognosen för snödjupet den 1 mars, dagen då årets Vasalopp körs, är att vi kan se fram emot cirka 40 cm snödjup, även i år!
Trots årtionden av utsläpp och övergödning har träden i nordliga barrskogar en minskande tillgång på kväve. Detta hänger ihop med en ökande koldioxidhalt i atmosfären, visar nu forskare från SLU i en artikel i Nature. Svaret har de fått tack vare ett unikt arkiv, undangömt i källaren.
Solen är grunden för fotosyntesen, men alla växter mår inte bra av starkt solljus. Starkt solljus är till och med något som begränsar växternas mångfald och biomassa i världens gräsmarker, enligt en ny studie. Temperatur, nederbörd och kvävenedfall hade inte alls samma betydelse för mångfalden.
En mångmiljonsatsning på en nationell forskningsarena för skogen lanseras nu inom forskningsprogrammet Wallenberg Initiatives in Forest Research, WIFORCE, vid SLU och Umeå universitet. Arenan samlar avancerad dataanalys och experimentell fältforskning som stärker framtidens hållbara skogsskötsel.
Förr var Spanien de svenska grågässens favoritplats på vintern. I dag stannar de skånska gässen hos oss året runt, och de flesta som häckar längre norrut nöjer sig med att flytta till Danmark, Tyskland eller Nederländerna. Förändringar i klimat och jordbruk har gett grågässen ett nytt flyttmönster.
Matsvinn och biprodukter är ett av livsmedelssystemets största miljöproblem – men också en stor och värdefull resurs. En ny doktorsavhandling från SLU visar att livsmedlens miljöpåverkan kan minska avsevärt om överskott och restströmmar tas tillvara i stället för att gå till spillo. Samtidigt minskar trycket på mark, vatten och biologisk mångfald kraftigt.
Den 24 mars 2026 publicerar SLU Artdatabanken Sveriges nya rödlista. Pressmeddelandet ger en första inblick i läget för landets arter, och några exempel på arter som det har gått bättre respektive sämre för. Ett flertal bilder visar och beskriver tillståndet för dessa arter. Dessutom förklaras vad en rödlista är.
Att lägga igen skogsdiken och återväta torvmark kan leda till att lagrade föroreningar läcker ut i vattendrag. Att rensa diken är inte heller riskfritt utan förenat med andra utsläpp som kan försämra vattenkvaliteten, visar slutrapporten från en unik studie av våtmarksrestaurering och dikesrensning.
När ukrainska invånare återuppbygger sina liv efter frigörelsen från rysk ockupation är insatser som att återställa trädgårdar och röja minor i skog avgörande för invånarnas återhämtning – ändå förbises ofta sådana åtgärder. Det visar ny SLU-forskning.
Förstörda hem, översvämmad mark, förorenat vatten och skogar fyllda med odetonerade minor mötte invånare när de återvände till tre byar utanför
SLU-forskaren Albin Gräns har beviljats ett av de största långsiktiga forskningsbidrag som någonsin har tilldelats en enskild forskargrupp vid universitetet. Under fem år får hans team möjlighet att utveckla nya vetenskapliga metoder för att förbättra djurvälfärden för fisk – världens mest använda, men ofta minst skyddade, livsmedelsproducerande djur.
”Conservation agriculture” är ett system där man vill störa jorden så lite som möjligt. Man sår direkt i skörderesterna från föregående gröda utan att vare sig plöja eller bearbeta jorden. Nu varnar forskare för att de fördelar man vill uppnå kan äventyras av de tunga maskiner som ändå används.
