Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Välkända metoder som tidig gallring och röjning är fortfarande det säkraste sättet att undvika stormskador på skogen, därför behövs en ökad rådgivning till skogsägare. Det visar den analys av stormens effekter som Skogsstyrelsen presenterar idag i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen analyserat effekterna av stormen Gudrun den 8-9 januari 2005.
I projektet Stormanalys har Skogsstyrelsen,
tillsammans med SLU och i samverkan med Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utvärderat de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna av stormen.
Skogsstyrelsens beräkningar visar att de ekonomiska konsekvenserna för skogsbruket är mindre än befarat eftersom upparbetningen efter stormen gått
oväntat bra. De ekologiska konsekvenserna av stormen har varit både positiva och negativa. Mängden död ved har ökat till följd av stormen, och områden med höga naturvärden har klarat stormen bra. Beräkningar visar dock att det
finns risk för ökade halter av kvicksilver och kväve i vattendrag i det stormdrabbade området.
Vi har inte funnit några skäl att utifrån konsekvenserna av stormen
rekommendera en omläggning av dagens skogspolitik. Analysen visar på
vikten av att tillämpa den kunskap som redan finns kring risker för
stormskador. Röjning och tidig gallring är fortfarande de viktigaste åtgärderna
för att skapa stormfasta skogar, därför kommer vi att öka rådgivningen till
skogsägarna, säger Göran Enander, Skogsstyrelsens generaldirektör.
Den allvarligaste konsekvensen av stormen är de fysiska och psykiska skador
som skogsägare och skogsarbetare ådragit sig. De allra flesta av de drabbade
skogsägarna, 90 procent, har ändå framtidstro och uppger att de vill fortsätta
med sitt skogsbruk.
Analyser visar på ett antal kunskapsluckor som behöver täppas till genom
ytterligare forskning. Detta avser såväl risken för att det ska blåsa ner skog
igen, som hur vi ska hantera den risken och hur vi ska vara bättre förberedda
nästa gång det händer, säger Jan-Erik Hällgren, dekan vid SLU.
Läs mer om resultat och rekommendationer på www.skogsstyrelsen.se/press.
Mer information: Göran Enander, generaldirektör Skogsstyrelsen, mobil:
070- 229 38 48
Magnus Fridh, projektledare projekt Stormanalys Skogsstyrelsen mobil: 070-
554 56 27
Jan-Erik Hällgren, dekan SLU mobil: 070 388 43 00
Ida Northfell, pressekreterare Skogsstyrelsen mobil: 070- 600 21 99
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.