Oklart om lagskydd för vilda djur

Vilda djur används både i forsknings- och förvaltningssyfte. Lagstiftningen skiljer på de två kategorierna, vilket påverkar djurskyddet, men också möjligheten att använda insamlad information, konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och representanter för länsstyrelsen i Jämtlands län, i en nypublicerad artikel.

Artikeln aktualiserar gränsdragningen mellan viltforskning och viltförvaltning och ligger rätt i tiden, då frågan för närvarande utreds av Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten på uppdrag av regeringen.

Vilda djur används både i forskningssyfte och vid miljö-, populations- och sjukdomsövervakning, bevarandeprojekt och liknande, det vill säga i förvaltningssyfte. Metoderna för infångning, sövning, märkning och provtagning är ofta desamma, och kan innebära betydande risker för det enskilda djurets välfärd, oavsett om det rör sig om forskning eller förvaltning. Forskning och försök på vilda djur omfattas av djurskyddslagen, etisk prövning och granskning enligt 3R-principerna (ersättning, minskning och förbättring av djurförsök) samt utsätts för officiell djurskyddskontroll, något som inte gäller vilda djur som används i förvaltningssyfte.

– Det innebär att även om vilda djur utsätts för ingrepp av samma slag, så har de olika skydd beroende på i vilket syfte de används, menar Johan Lindsjö, en av författarna och veterinär vid Nationellt Centrum för Djurvälfärd (SCAW) och Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU.

Frågetecken kan uppstå kring användningen av insamlad data.

– Finns inget etiskt tillstånd, så är det inte heller korrekt att använda sådan förvaltningsdata i forskningen och/eller för vetenskaplig publicering, påpekar en annan av författarna, Margareta Stéen, biträdande föreståndare vid SCAW och forskare vid institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU.

– Det finns ett stort behov av att harmonisera lagstiftningen och att öka kunskapen om djurvälfärden för vilda djur i de försöksdjursetiska nämnderna, säger medförfattaren Katarina Cvek, försöksdjurskoordinator, Institutionen för kliniska vetenskaper, SLU.

För att vilda djur ska få lika omfattande skydd, oavsett om djuren används primärt i forsknings- eller i förvaltningssyfte, och förenkla användningen av insamlad data, så bör alla sådana procedurer granskas av en gemensam etisk nämnd, anser artikelförfattarna. En sådan nämnd behöver bl a innehålla expertis i djurvälfärd och 3R, vilthälsa och One Health (sambandet mellan hälsan hos individuella människor och djur, populationer och ekosystem).

Artikel: Lindsjö J., Cvek K., Spangenberg E.M.F., Olsson J.N.G., Stéen M. 2019. The dividing line between wildlife research and management - implications for animal welfare. Frontiers in Veterinary Medicine. https://doi.org/10.3389/fvets.2019.00013

Kontaktperson: Margareta Stéen, tel 018-67 16 13, 0730-82 44 49, e-post margareta.steen@slu.se