Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Svenska parker och trädgårdar anlagda under 1600- och 1700-talen innehåller ett mycket stort antal lindträd. De återfinns oftast i alléer anlagda efter tidens stilideal barocken. Genom att linden är ett långlivat och tåligt träd finns många tusen lindträd kvar från denna tid.
I en avhandling som läggs fram av forskningsledare Rune Bengtsson har lindarnas botaniska tillhörighet, hur de förökats och varifrån de kommit studerats. De allra flesta är parklindar. Parklinden (Tilia x europaea) är en hybrid mellan skogslinden (Tilia cordata) som är vildväxande i större delen av södra Sverige och bohuslinden (Tilia platyphyllos) som idag endast finns vildväxande i ett fåtal exemplar i Bohuslän.
Avhandlingen pekar på Holland och angränsande områden som det sannolika ursprunget för dessa träd. Den äldsta kända importen till Sverige skedde 1618 och trädet i fråga levde ända till 1999 då det föll i en storm. Dessförinnan hade det förökats på Alnarp och 2002 kunde man återplantera en genetiskt identisk lindplanta. Ett annat intressant exempel finns på Övedskloster i Skåne. Lindarna i den så kallade Stora allén, planterade 1770, som leder fram till slottet har sannolikt kommit från det gamla plantskoleområdet i Haarlem i västra Holland.
Författaren har också kunnat visa att de parklindar som planterats i Sverige är mycket mer botaniskt varierande än man hittills kunnat ana. Han har dessutom kunnat visa en direkt släktskap mellan träd återfunna i svenska parker och trädgårdar och mycket gamla lindträd i Holland och Belgien.
Torsdagen den 2 juni kl 10.00 försvarar Rune Bengtsson, forskningsledare vid CBM (Centrum för biologisk mångfald), SLU Alnarp, sin avhandling med titeln: Parklindens (Tilia x europaea L.) variation i svenska parker och trädgårdar anlagda under 1600- och 1700-talen.
Opponent är Professor emeritus Peter M.A. Tigerstedt, professor i växtförädling vid Helsingfors Universitet.
Disputationen avser agronomie doktorsexamen.
Lokal: Crafoordsalen, Navet, SLU i Alnarp.
Mer information: Rune Bengtsson, SLU i Alnarp, 040-41 51 50 eller 0708-98 53 61.
E-post: rune.bengtsson@cbm.slu.se
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.