Skip to main content

Plantageskogar bromsar förlust av biologisk mångfald i Etiopien

Pressmeddelande   •   Maj 24, 2004 13:03 CEST

En stor del av Etiopiens skogsmark har avverkats och odlats upp under det senaste århundradet, men odlingsmetoderna är inte uthålliga och landets unika biologiska mångfald är hotad. Ett sätt att vända trenden är, något motsägelsefullt, att anlägga plantageskogar. Frön från naturskogen har då goda möjligheter att gro och växa upp i skydd av plantageskogen, samtidigt som virkesbehovet tillgodoses. Detta, samt att jordbruket måste bli mer produktivt visar Mulugeta Lemenih i en avhandling från SLU.


I skuggan av de ofta uppmärksammade svåra erosionsproblemen i Etiopien pågår en annan form av markförstöring. Jordbruksmarkens bördighet avtar, även på marker med goda produktionsförutsättningar. Ensidiga odlingssystem och liten tillförsel av växtnäring bidrar till att åkermarkens förlust av näringsämnet kväve varje år är dubbelt så stor som tillförseln. Förlusten av kväve är nära knuten till en stadigt sjunkande humushalt. Femtio år efter uppodling av skogsmark har markens förråd av organiskt material sjunkit till 60 procent av den nivå som fanns i skogen. Mer än hälften av detta humusförråd kommer från den tidigare skogen. Bönderna kan odla och leva på det näringskapital som byggts upp av skogen i ungefär 30 år innan produktiviteten sjunker. Det är betydlig längre än i andra tropiska områden, men produktionssystemet är inte uthålligt på sikt.

Den minskande produktiviteten i jordbruket har tidigare kompenserats genom att man har avverkat skog och uppodlat ny mark. Den möjligheten är nu uttömd, eftersom det finns så små arealer skog kvar. Den sjunkande produktiviteten i det etiopiska jordbruket är ett hot både mot livsmedelsförsörjningen och mot landets unika biodiversitet. För att minska trycket mot de små resterna av kvarvarande skog och för att öka livsmedelsproduktionen måste det traditionella jordbruket utvecklas och bli mer produktivt. Bättre odlingssystem med varierade växtföljder, kompostering och ökat inslag av agroforestry* är möjliga vägar för att öka produktiviteten.

En lösning som kan bidra till att bevara den naturliga biodiversiteten kan vara att anlägga plantageskogar. Plantageskogar producerar brännved och virke, men kan också hjälpa till att återskapa biodiversitet. I skydd av de uppväxande träden gror de frön som finns kvar i marken från den naturskog som funnits på platsen tidigare. Frön sprids också in i plantageskogen med hjälp av fåglar. Om marken uppodlas försvinner fröbanken i marken med tiden. Sju år efter avskogning kom bara 6 procent av arterna i det grobara fröförrådet från den borttagna skogen. Efter 53 års uppodling fanns det inga arter från skogen kvar. Om man ska anlägga plantageskogar med målet att på sikt återskapa den naturliga skogen är det viktigt att välja rätt arter. Trädslag som släpper in mycket ljus ner till marken ger fler arter av koloniserande trädslag än arter som släpper in mindre ljus.

*samodling av träd och jordbruksgrödor

MSc Mulugeta Lemenih, vid institutionen för skoglig marklära, SLU (och Wondo Genet College of Forestry, Debub University, Awassa, Etiopien) försvarar fredagen den 4 juni kl. 13.00 sin doktorsavhandling Effects of land use changes on soil quality and native flora degradation and restoration in the highlands of Ethiopia. Implications for sustainable land management. Disputationen äger rum i Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är professor Klaus Katzensteiner, University of Natural Resources and Applied Life Sciences i Österrike.

Mer information: Erik Karltun, 018–67 12 77, 070-690 12 77
E-post: Erik.Karltun@sml.slu.se

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera