Skip to main content

Skogsgödsling kan bromsa växthuseffekten

Pressmeddelande   •   Okt 21, 2005 11:15 CEST

Försök med intensivgödsling visar att en granskog i Västerbotten kan mer än tredubbla sin tillväxt, om träden får fri tillgång till samtliga växtnäringsämnen. Detta påverkar skogens funktion som kolsänka positivt. Skogsgödsling kan med andra ord bidra till att bromsa den globala uppvärmningen.

Det här visar forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå och Alnarp. Forskningsresultaten publicerades nyligen i tidskriften Global Change Biology. Författare är Per Olsson, Sune Linder, Reiner Giesler och Peter Högberg.
Ur både klimat- och energipolitiskt perspektiv skulle vi behöva öka uttaget av biomassa ur våra skogar, men detta önskemål krockar med skogsindustrins behov av råvara. En ökning av skogsproduktionen vore därför mycket välkommen; i skogar i norr begränsas dock skogstillväxten främst av tillgången på viktiga växtnäringsämnen, främst kväve. Med gödsling kan därför tillväxten förbättras kraftigt.

Skogens funktion som kolsänka kommer ofta upp i klimatdebatten. Med en kolsänka menas att skogen binder in kol från atmosfären, och på så sätt dämpas växthuseffekten. Förutsättningen för att en skog ska verka som en kolsänka är att respirationen (trädens och skogsmarkens ”utandning” av koldioxid) inte är större än fotosyntesen.

Skogsgödslingen kan påverka skogens funktion som kolsänka på två olika sätt. För det första ökar biomassatillväxten ovan jord. För det andra har gödslingen en negativ inverkan på nedbrytningen av organiskt material i marken, vilket innebär att kollagringen i marken ökar.

Den högre tillväxten ovan jord beror dels på att trädens barrbiomassa (trädens ”solfångare”) ökar i storlek, dels på att träden förbrukar en mindre mängd kolhydrater för att försörja finrötter och mykorrhiza. Skogsgödsling är därför ur klimatsynpunkt positiv i dubbel bemärkelse: skogen producerar större volymer ved och lagrar samtidigt mer kol i marken. Merproduktionen i skogen skulle dessutom kunna användas för att ersätta en del av de fossila bränslen som används för uppvärmning och drivmedel. Därmed skulle utsläppen av koldioxid kunna minskas, vilket är ett måste för att kunna bromsa ökningen av koldioxid i atmosfären och därmed växthuseffekten.

Mer information:

Sune Linder, inst för sydsvensk skogsvetenskap, SLU, Alnarp, tel 040-41 51 62

Sune.Linder@ess.slu.se

Per Olsson, inst för skogsekologi, SLU, i Umeå, tel 090-786 84 08

Per.Olsson@sek.slu.se

Referens:

Fertilization of boreal forest reduces both autotrophic and heterotrophic soil respiration. Per Olsson, Sune Linder, Reiner Giesler och Peter Högberg. Global Change Biology (2005) 11, 1745-1753.


Redigerat av: Sven-Olov Bylund

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera