Snabbare kompostering med mer luft

Storskalig kompostering av källsorterat avfall har blivit allt vanligare under senare år. På många platser har anläggningarna dessvärre fungerat dåligt, med luktproblem som följd. Nu kommer en avhandling från SLU som visar att komposteringen går betydligt snabbare om man tillför mer luft i början av processen. Om matavfall blandas in i ordentliga mängder färdig kompost minskar risken för att det lättnedbrytbara materialet ska bli surt och illaluktande. Från och med i år (2005) är det förbjudet att deponera organiskt avfall, och anläggningar för kompostering av källsorterat hushållsavfall byggs nu ut i snabb takt. Tekniken för kompostering av biologiskt hushållsavfall i stora anläggningar har dessvärre inte varit särskilt väl utvecklad, och många anläggningar i Norden har haft problem med låga pH-värden som gör att komposteringen går alltför långsamt. Cecilia Sundbergs doktorsarbete har syftat till att utveckla metoder som ger en effektivare kompostering i storskaliga anläggningar. Hon gjorde laboratorieexperiment och datorberäkningar som beskriver sambanden mellan nedbrytningshastighet, temperatur, luftning och pH-värde, och denna kunskap utnyttjades sedan i fullskaliga komposteringsförsök. Kompostering sker vanligen i flera steg, där olika grupper av mikroorganismer avlöser varandra. Först kommer en sur fas, men vid en väl fungerande kompostering följs den sura fasen av en fas med snabb nedbrytning vid neutralt eller basiskt pH. Vid kompostering av bland annat matavfall kan den sura fasen emellertid bli väldigt utdragen. Cecilia Sundbergs forskning visar att den fortsatta nedbrytningen hämmas kraftigt om pH-värdet i komposten är lägre än 6 samtidigt som temperaturen överstiger 40°C. De försök hon gjorde i storskaliga anläggningar visade dock att det är möjligt att öka nedbrytningen och korta ned den sura fasen genom ökad luftning, även om man inte lyckas hålla temperaturen under 40°C. Ett annat försök visar att det är viktigt att använda stora mängder ”startkompost”. Med en startkompost som var mer än fyra gånger större än den dagliga tillsatsen av färskt avfall och vatten förlöpte nedbrytningen i kompostreaktorn utan problem. Om startkomposten i stället var mindre än dubbelt så stor som den dagliga tillsatsen sjönk pH-värdet så kraftigt att nedbrytningen avstannade. Temperaturen har stor betydelse för vad som sker i komposten eftersom olika grupper av mikroorganismer dominerar vid olika temperaturintervall. När källsorterat hushållsavfall komposterades i en experimentreaktor var nedbrytningen efter den sura fasen snabbare vid 55°C än vid 40 och 67°C. Det visade sig också att komposten släppte ifrån sig mer än dubbelt så mycket ammoniak vid 67°C som vid de lägre temperaturerna. Ammoniak har negativa miljöeffekter och är en källa till dålig lukt. Simuleringar visade att i storskalig kompostering bestäms uttorkningen främst av nedbrytningsgraden. Processtemperaturen har mycket liten effekt på vätskeavgången. Civilingenjör Cecilia Sundberg, institutionen för biometri och teknik, SLU, försvarar torsdagen den 20 oktober 2005 kl. 13.00 sin avhandling Improving compost process efficiency by controlling aeration, temperature and pH. Disputationen avser teknologie doktorsexamen. Disputationen äger rum i föreläsningssalen, institutionen för biometri och teknik, SLU. Opponent är professor Ed Stentiford, Leeds University, Storbritannien. Mer information: Cecilia Sundberg, 018-67 18 11, cecilia.sundberg@bt.slu.se Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000950/