Skip to main content

Stressade katter får vänta längre på adoption

Pressmeddelande   •   Okt 25, 2016 09:08 CEST

Grupphållning av katter. Foto: Elin Hirsch

Övergivna katter i katthem hålls ofta i grupp, vilket kan fungera relativt bra. För en del av djuren är miljön dock stressande, och deras beteende kan göra att de får vänta längre på adoption. Det visar Elin Hirsch i en doktorsavhandling från SLU.

Tamkatten är det vanligaste sällskapsdjuret i Sverige, liksom i stora delar av västvärlden. Tyvärr innebär denna popularitet att antalet oönskade katter ökar och att många katter som har blivit övergivna av människor lämnas in på katthem för omplacering, eller för att avlivas.

Elin Hirsch har i sitt doktorsarbete undersökt hur katter påverkas av miljön i ett katthem, framförallt i sådana där katter hålls i grupp. Tamkatten härstammar från ensamlevande jägare och därför är det inte självklart att katter trivs med att leva ihop med andra katter.

Miljön i katthem kan vara extrem
Ett katthem kan vara en ganska extrem miljö för många katter, där de utsätts för okända katter, ett högt smittryck, nya rutiner och en ovan miljö. Dessa faktorer har i tidigare studier visat sig kunna orsaka stress och rädsla hos katter, vilket i sin tur kan leda till sjukdom och oönskade beteenden.

För att få en bild av förhållandena i svenska katthem genomförde Elin Hirsch en enkätstudie. Majoriteten (82 %) av katthemmen visade sig hålla katter i grupp, men det var få av hemmen som uppgav att de hade problem med infektionssjukdomar.

Svårt att använda stresshormoner som mått
Huvudsyftet med avhandlingen var att undersöka hur katter påverkas av livet i grupp, och den stora frågan var hur man kan avgöra detta på ett sätt som inte stör katten och därmed påverkar resultaten. Målet var ett beteendeprotokoll som visar hur en katt hanterar sin miljö – ett slags bedömningsmall med beskrivningar av en rad beteenden som är ganska lätta att observera utan att störa katten.

Ett sätta att bekräfta att katter med vissa observerade beteenden är stressade är att mäta halter av stresshormonet kortisol, men det visade sig vara lättare sagt än gjort.

– Att ta blodprov är invasivt och kan i sig vara stressframkallande för en katt, och vi provade därför med salivprov, säger Elin Hirsch. Tyvärr var inte heller det någon lämplig metod i denna typ av studie, där det inte fanns möjlighet att träna katterna för vare sig hantering eller provtagning.

Beteenden viktiga vid adoption
Istället undersökte Elin Hirsch om det var möjligt att utvärdera beteendeprotokoll med hjälp av indirekta bevis på kattens stressnivå. Vad hon fann var att vissa beteenden i protokollet hängde samman med hur lång tid katterna tillbringade på hemmet innan de adopterades.

Fjorton beteenden relaterade till kort tid till adoption medan sju beteenden relaterade till att katten var kvar en längre tid. Merparten av dessa beteenden var stabila över flera dagar och ingår nu i en första version av ett nytt protokoll, kallat Cat Behaviour and Well-being tool ("beteende- och välfärdsverktyg för katter"), som har tagits fram för grupphållna katter på katthem. Syftet är att erbjuda en objektiv metod för att bedöma om en social grupp eller miljö är kattvänlig eller inte och om katterna riskerar att bli kvar en längre tid på katthemmet innan de adopteras.

Katter som adopterades snabbt uppvisade beteenden som att ha svansen svagt böjd runt kroppen eller att ligga med benen utsträckta. Beteenden hos katter som fick vänta länge på adoption var bland annat att ha öronen riktade bakåt, huvudet över kroppen samt att blinka långsamt.

Beteenden kan avgöra tid på katthemmet
Avhandlingen tyder på att det finns beteenden som kopplar till hur lång tid en katt blir kvar på ett katthem. Detta kan koppla både till en underliggande stress eller till att vissa beteenden som katterna uppvisar är mer attraktiva för potentiella ägare. Detta behöver undersökas ytterligare.

– Men en viktig faktor generellt verkar vara vilken typ av miljö som erbjuds, t.ex. i form av antal liggytor, gömslen och kattlådor, säger Elin Hirsch. Det är också viktigt hur kattgrupperna sätts ihop och att karantänsrutinerna följs.

En längre populärvetenskaplig text på svenska finns på s. 79–80 i avhandlingen.

------------------------------------

MSc Elin Hirsch, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, försvarade sin doktorsavhandling Feline stress. Methodological considerations for non-invasive assessment of cats housed in groups and singly den 21 oktober 2016 vid SLU i Skara. Opponent var professor emeritus Tony Buffington, Ohio State University, Columbus, USA

Mer information
MSc Elin Hirsch
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Sveriges lantbruksuniversitet
040-41 52 29, elin.hirsch@slu.se
https://www.slu.se/institutioner/husdjurens-miljo-halsa/forskning/forskningsprojekt/stress-hos-katt/

Länk till avhandlingen (pdf)
http://pub.epsilon.slu.se/13682/

Pressbilder (Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)


Elin Hirsch och katten Luzen. Foto: Tomas Salsmark Hirsch


Grupphållning av katter. Foto: Elin Hirsch


Filmning av beteenden hos katter. Foto: Elin Hirsch

SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.