Unik rörelsediagnostik snart möjlig vid SLU

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är nu nära starten på ett världsunikt rörelselaboratorium för forskning och kliniska undersökningar av djur. Det handlar i första hand om häst, men även hund och lantbrukets djur kan undersökas där.

Satsningen blir möjlig genom att SLU:s ledning nyligen har anslagit 5,1 miljoner kronor för forskningsinfrastruktur som ska ge förutsättning för världsledande forskning. Anslaget räcker till att bygga upp den första etappen av SLU Animal Locomotion Laboratory (AniLocolab) där ny teknik ska mäta och kvantifiera djurs rörelser.

Lars Roepstorff, professor i husdjurens funktionella anatomi, är ansvarig för utvecklingen av AniLocolab och han är mycket nöjd med att verksamheten nu får en rejäl skjuts framåt.

– Det är fantastiskt att vi har fått detta anslag och därmed kan sätta igång uppbyggnaden av en verksamhet som kommer att kunna resultera i bra forskning och dessutom bli ett viktigt hjälpmedel vid bland annat hältutredningar av häst. Det här har vi längtat efter länge.

SLU kommer att bli en av fyra institutioner i världen som kan erbjuda mycket avancerad rörelsediagnostik av sporthästar. Motsvarande utrustning installeras samtidigt i Zürich (Schweiz), Utrecht (Holland) och Lusche (Tyskland). Rörelsemekanikforskarna vid SLU har redan i dag samarbete med dessa institutioner när det gäller flera forskningsprojekt, men nu kommer tekniken vid SLU även att kunna användas för halta hästar som kommer till UDS (Universitetsdjursjukhusets) hästklinik i Uppsala. Rörelselaboratoriet kommer att utnyttjas av ett flertal forskargrupper inom SLU från framför allt den veterinärmedicinska och husdjursvetenskapliga fakulteten.

Olika typer av hältor är de i särklass vanligaste skadorna hos dagens sporthästar, och utgör cirka 60–70 procent av kostnaderna för veterinärvård. Lars Roepstorff är övertygad om att det blivande rörelselaboratoriet vid SLU kommer att gynna hästarnas välfärd genom att man objektivt kan mäta om hästen är halt eller inte.

– Utrustningen som vi använder ställer inga diagnoser, men den ger oss bättre glasögon och blir därmed ett viktigt hjälpmedel i det kliniska arbetet.

Visionen är att vid SLU och UDS skapa en verksamhet som både möjliggör avancerad forskning kring djurs rörelsemekanik och samtidigt erbjuder en unik kontroll av tävlingshästars hälsostatus.

– Vi vill kunna erbjuda tävlingsryttare att kontrollera sina hästar genom ett särskilt protokoll där hästarna rids inom respektive disciplin samtidigt som vi mäter deras rörelser. För tränare och ryttare är det viktigt att få svar på om hästens träning är anpassad efter individens förmåga. Det ger också möjlighet att på ett objektivt sätt följa hästens utveckling och hur den svarar på träning. Tekniken kan fånga upp små asymmetrier i hästens rörelsemönster såväl rakt fram som på volt, som knappt är möjliga att se med blotta ögat.

SLU har en lång och stolt tradition när det gäller forskning inom rörelsemekanik hos häst. De studier som gjordes i slutet på 1970-talet, bl a av veterinärerna Ingvar Fredricson, Stig Drevemo och Göran Dalin, resulterade i att alla travbanor doserades i kurvorna för att minska slitaget på travhästarnas ben.

Lars Roepstorff tror nu att SLU åter kan hamna i rampljuset bland världens forskare inom rörelsemekanik. Genom utvecklandet av SLU Animal Locomotion Laboratory kommer utländska forskare att attraheras av den forskningsmiljö som byggs upp här. Lars Roepstorff hoppas också att laboratoriet ska locka finansiärer som vill satsa pengar på utvecklingen av en fullskalig anläggning vid SLU där man får möjlighet att mäta krafter.

För mer information om SLU Animal Locomotion Laboratory (AniLocolab):

Professor Lars Roepstorff, institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi, SLU, tel 0705-423143 lars.roepstorff@slu.se

Bildtext ( på häst som går i gången)

Hästens rörelser registreras via Qualisys höghastighetskameror i löpargången. Resultatet sparas och kan användas för analyser eller fortsatta studier.(Foto: Viktor Wrange)

Bildtext (häst som står bredvid dator)

Såväl undersökande veterinär som hästägare kan i samband med undersökningen se hur hästen rör sig. Registreringen sker via markörer på olika ställen på hästens kropp, bl a huvudet. Resultatet visar sig i olika grafer. (Foto: Viktor Wrange)