Likheten mellan "marknadsekonomin" och en alkoholist - en dialog.

En Facebookdialog om varför marknadsekonomin fungerar som en alkoholist, först den inledande artikeln som var upprinnelsen till dialogen;

Artikel:

SVT Debatt visar hur cancervården misslyckas trots goda möjlig heter att rädda patienterna om möjligheten finns i ett tidigt skede. Cancervården är framgångsrik trots att många av tillstånden är direkt livshotande. http://debatt.svt.se/2014/01/23/trailer-debatt-231-cancervarden-och-religion/
Skälet till att människor far illa och dör i förtid har även här med komplexitet att göra. Inte metodkomplexitet i första hand eftersom man i cancervården har röntgen och annat som ger goda kirurgiska möjligheter. Det som är komplexiteten här är det ekonomiska system vi har tillåtit ta över hela samhället, marknadsekonomin.

Marknadsekonomin pressar långsamt de sista dropparna ur varje verksamhet, och pressandet kommer att fortsätta eftersom system där politiker och väljare inte förstår var problemet sitter blir tillåtare till sin egen och andras undergång under processen och kommer att skapa ett totalt sönderfall om ingenting görs åt detta sanktionerade vansinne.

Det är ingen politisk fråga mer för något enskilt land. När ett system har drivits till den nivå vi befinner oss i är vi illa ute. Det kan jämföras med alkoholist som närmar sig gränsen där alkoholistens system kan räddas, systemet kommer att lida allvarlig skada som inte går att reparera eller dö i förtid.

Cancerdebatten blir bara en metafor för hur det ser ut i hela samhället. Politikerna blir vilseledda marionetter och marknadsekonomins självcentrerade ledare är dödligt kortsiktiga i sitt tänkande och agerande. Dessa ledare driver allt till sin spets och pensioneras med enorma tillgångar, som är en spottstyver i relation till det som man tillfört det ekonomiska systemet, som snurrar i rasande takt ovanför huvudena på oss utan någon som helst nytta.
Så ser det ut. Vem ska våga möta detta. Även Pettersson och Svensson vill ha sin del av kakan, båt, husvagn, bilar, pengar på banken mm. Den cancersjuke är offer av sin egen illusion där man sannolikt röstat fram ett av alla partier som står bakom denna marknadsekonomi.

Vi är inte medvetna om helheten av ett enkelt skäl, människan kan inte få ihop all komplex information utan en visuell överblick som visar hur dessa samband fungerar och som även visar hur det måste lösas.

Jag har förstått det jag skriver genom min egen långa process inom psykologin som uppvisar samma mönster, bara på ett annat sätt. Inom psykologin är ekonomin också ett problem, sannolikt betydligt större än inom cancervård och annat. Den skillnaden kan enkelt förklaras. Psykologin lever kvar på en stenåldersnivå om hur man löser komplexitet.Trots att jag visat många, bara i Sverige i och för sig, verkar nästintill ingen kunna förstå att det krävs en visuell överblick för att överhuvudtaget kunna lyckas med komplexa processer. Tänk tanken att bedriva cancervård utan röntgen, det är vad psykologin gör idag trots att det finns något som kan åtgärda denna avgörande del i den psykologiska vården.

Psykologin dras med dubbla problem. Man är offer för den hänsynslösa marknadsekonomin, men man är också offer för sin egen oförmåga att ta till sig nya rön, nya paradigm eftersom man fastnat i tankemönster som Freud för snart 100 år sedan planterade in i samhällsmedvetandet.

När vi inte förstår komplexitetens samband. När vi inte förstår vad som är roten till det onda, då är vi vilse i komplexiteten. Att förstå roten är att förstå att cancervården inte kan bedrivas effektivt pga. marknadsekonomin som är överordnad, det är paradigmet - drivkraften som styr, det kan inte rubbas innan vi gemensamt bestämmer oss för en ny drivkraft som ger möjlighet till de resultat vi paradoxalt nog eftersträvar. 

Det är som att skrika till vinden att blåsa baklänges när drivkraften driver vinden framåt av sin egen kraft.

Dialogen kan upplevas lite osammanhängande, försök se det mönster som skapar problemen, och lösningen, det är själva poängen med att visa dialogen.

Dialog:

Bertil: Finns alternativ?

Anders: Ja det finns alternativ. Men när vi präglats att tänka och tro på något som "det enda sättet" är det mycket svårt att se lösningen eftersom vi är fånge i vårt eget tänkande och det system det skapat, oavsett om det är politik, psykologi, pedagogisk eller något annat där vi idag ser stor destruktivitet - där vi inte hittat ett sätt att förstå och lösa den komplexa problematiken på.

Bertil:  Vi har nu ett system som där resurserna går till att administrera och lite nytta kommer ut av det som stoppas in. (Se Trafikverket) Hur komma tillrätta med det?

Anders: Tar vi en alkoholist som exempel, och det kan man göra eftersom alla system fungerar på samma sätt. Man gör ett val, stannar i det man valt och vips är man fånge i valet och ser ingen utväg eftersom det ger kortsiktig "kick" lycka" till systemet.

Alkoholisten valde någon gång att dricka, fortsatte med det eftersom det gynnade systemet kortsiktigt, skapade lycka. När problemen börjar uppstå i systemet efter en tid kan man inte sluta eftersom man blivit beroende av kickarna och präglat ett tankemönster där drickandet blivit "det enda sättet".

Om vi byter ut alkoholisten och ser samhället som en enda stor alkoholist som kickar med ekonomisk vinst, det går bra inledningsvis, många får ta del av vinsterna. Men som med alkisen måste man pressa systemet mer och mer. Då inträffar samma sak som alkisen, område efter område pressas sönder, inte njurarna och levern etc i detta fall utan sjukvården, skolan , de arbetslösa och sjuka osv.

Och ingen vet hur vi hamnade här, men systemet fortsätter eftersom delar av systemet fortfarande lever på dessa kickar - de som styr, marknadsekonomins hänsynslösa marionetter.

Bertil:  Vi fick ett rejält återfall med 84 miljarder i statsskuld!

Anders: Javisst, det är det vi ser, de inre skadorna är så mycket värre, människor lider och död pga. av att ett fåtal "alkoholister" (Marknadsekonomins ledare - "vilseledare")  fortsätter att "supa" bort våra gemensamma tillgångar eftersom vi (politiker och väljare) blivit medberoende tillåtare, allt för måmga drar fortfarande nytta av kickarna, men det kommer att förändras. Ska vi ändra på detta utan att riskera för stora skador måste vi först avslöja oss själva och vår egen delaktighet innan vi kommer åt "alkoholisten" som vi omedvetet backar upp som långsamt ta kål på oss alla.

Det är mycket uppenbart om lär oss hur komplexitet fungerar och hur det måste lösas. Och det är här vi är vilsna, vi tror oss veta vad vi håller på med, "budgetsnack"och annat vi tappat kontrollen över - vi kan inte se denna helhet utan en "visuell överblick" som lär oss och ger oss möjlighet att ändra riktning.

Bertil: Att fylla på med nya bekymmer innan man löst de gamla bekymren är väl även det ett utslag av denna "alkoholism". Likaså att hålla fast vid sitt "missbruk" mot bättre vetande.

Bertil: Tänker närmast på Reinfeldts "uppläxning" av David Cameron.
David Cameron ville som bekant hejda påfyllnad av problemen.

Anders: Absolut, det är självreglerande mönster som inte låter sig kontrolleras. Det krävs något extraordinärt för att bryta igenom sina egna tankemönster. "Alkoholisten" och den medberoende kommer att försvara sitt beteenden ända in i döden...

Och det är det jag visar i min egen process där jag tvingades förstå eller gå under.

Anders: Eftersom det är komplexa problem med stor mängd information som måste ordnas och samordnas kan inte människan hantera detta utan en visuell överblick som någon måste ha skapat på något sätt.

Hur tokigt det än låter så är den visuella överblick jag skapat för psykets problem lika tillämpbar på den politiska komplexiteten. jag redovisar egentligen bara den erfarenheten som skapade denna processkarta som visat sig vara en förklaringsmodell även för detta,