Skip to main content

Analys av statsvetare visar på möjligheter till lyckad integration i politiken

Pressmeddelande   •   Sep 05, 2018 11:00 CEST

Vad kan studier av den politiska integrationen av utrikes födda efter 90-talets flyktingvåg säga om dagens situation och förutsättningarna för lyckad integration i Sverige? En analys av statsvetare vid Uppsala universitet och Linnéuniversitetet, byggd på flera artiklar, tyder på att utrikes födda med tiden kommer ikapp och blir lika politiskt kunniga och toleranta som inrikes födda.

Vad händer när ett land som Sverige, med ett sedan länge etablerat demokratiskt styre, tar emot relativt många människor från länder där politisk aktivitet kan vara förenat med livsfara, allmänna val i praktiken främst syftar till att legitimera den styrande regimen, och där andra folkgrupper i landet ofta utmålas som ett hot mot den egna gruppens existens? Kommer de att kunna integreras politiskt i Sverige? Politisk integration, som är viktig för ett lands demokrati och stabilitet, kan sägas råda då utrikes och inrikes födda är politiskt kunniga och politiskt toleranta i ungefär samma utsträckning.

- Vi ser att utrikes födda är mindre politiskt aktiva än de som är födda i Sverige, både i val och i andra former av politiskt engagemang. När allas ståndpunkter inte når beslutsfattarna finns en risk för skeva politiska beslut och för att demokratin och det politiska systemet i sin helhet uppfattas som mindre legitimt. Detta i sin tur kan öka misstron mot politiska och andra samhälleliga institutioner, säger Per Adman, docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som genomfört studierna tillsammans med kollegan Per Strömblad vid Linnéuniversitetet.

Skillnaderna är förklarligt nog är betydligt större för gruppen som kommit hit från krigs- och konfliktdrabbade auktoritära stater, än för dem som kommer från exempelvis Skandinavien. De bär ofta på erfarenheter av som minskar deras tillit till politiska system och andra grupper. Den intressanta frågan är vad som händer med åren. Blir dessa personer mer politiskt aktiva och toleranta, i nivå med de som är födda i Sverige?

Studier av 1990-talets omfattande flyktingvåg, som i hög grad präglades av flykten från före detta Jugoslavien, kan ge några fingervisningar. Precis som under den senaste stora flyktingvågen anlände människor då från länder med stora muslimska befolkningsgrupper. En annan likhet är tongångarna i debatten, och ifrågasättandet av om Sverige verkligen har kapacitet att ta emot och integrera alla flyktingar.

I en rad artiklar har statsvetarna analyserat utrikes och inrikes föddas politiska attityder och beteenden. Studierna bygger på ett internationellt sett unikt omfattande enkätmaterial, där utrikes födda var väl representerade jämfört med vanliga opinionsundersökningar.

Analyserna visar intressant nog att utrikes födda efter ett antal år kom ikapp de som fötts i Sverige, både vad gäller tolerans och kunskaper om det svenska samhället och politiken. För dem som arbetskraftsinvandrat från ett annat västerländskt land tycks denna process gå förhållandevis snabbt, medan mer tid krävdes för en person utan högre utbildning som flytt från en auktoritär stat, i storleksordningen 20–30 år. Även i det senare fallet tycktes dock en utjämning till slut ske, som behövs för att kunna tala om politisk integration.

Vad är det då som styr den politiska integrationen, och kan den snabbas på? Studierna visar att viktiga nycklar var att komma ut i arbetslivet, vidareutbilda sig i Sverige, förbättra kunskaperna i det svenska språket och delta aktivt i det svenska samhället; då följde förbättrade kunskaper om den svenska politiken och samhället, bättre tillgång till gynnsamma sociala nätverk och miljöer, ökat politiskt deltagande, och en ökad respekt för andra gruppers politiska rättigheter. Kort uttryckt: politisk integration förutsätter social och ekonomisk integration.

- Resultaten är intressanta sett i ljuset av dagens situation och politiska debatt. Det finns påtagliga likheter med 1990-talet, som ofta tycks glömmas bort. Men även skillnader. Ett exempel är den tilltagande boendesegregationen. En negativ inverkan av socialt och ekonomiskt utanförskap kan tänkas förstärkas om många socioekonomiskt utsatta människor bor i samma område, säger docent Per Strömblad, Linnéuniversitetet.

- Mer detaljerad forskning behövs om hur integrationen skulle kunna snabbas på. Stärkt social och ekonomisk integration, i kombination med mobiliserande satsningar för ökat politiskt deltagande, i synnerhet i utanförskapsområden, kan vara en del av svaret, säger Per Adman.

Referenser:
Adman, P., & P. Strömblad. "Political Integration in Practice: Explaining a Time-Dependent Increase in Political Knowledge among Immigrants in Sweden". Social Inclusion (2018, Volume 6, Issue 3)
https://www.cogitatiopress.com/socialinclusion/article/view/1496

Adman, Per, and Per Strömblad. "Political Trust As Modest Expectations." Nordic Journal of Migration Research (2015): 107-116. https://content.sciendo.com/view/journals/njmr/5/3/article-p107.xml

Adman, Per, and Per Strömblad. "Time for tolerance: exploring the influence of learning institutions on the recognition of political rights among immigrants". Comparative Migration Studies. Accepted. Under publication.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1240394&dswid=6568

För mer information, kontakta Per Adman, mobil: 070-576 03 90, e-post: per.adman@statsvet.uu.se, eller Per Strömblad, mobil: 072-594 96 66, e-post: per.stromblad@lnu.se

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se