Skip to main content

Bättre teknik för undersökning av njurdonator

Pressmeddelande   •   Apr 04, 2006 10:47 CEST

I en studie av personer som har två njurar med olika bra funktion har Uppsalaforskare belagt att det räcker med en enda datortomografiundersökning för att undersöka både funktion och anatomi. Resultaten, som nyligen publicerades i Acta Radiologica kan leda till att utredning av njurdonatorer blir både säkrare, smidigare för donatorn och billigare för samhället.

Njursjuka hänvisas ofta till ett liv med täta dialysbehandlingar och bara för ett fåtal kan transplantation bli verklighet. Transplantation med njure från levande donator ger bättre resultat på kort och lång sikt, men har nackdelen att man opererar bort en njure från en frisk person. Det är därför viktigt att välja rätt donator och att vara helt säker på att såväl den njure som tas, som den som lämnas kvar, är tillräckligt bra för att både donatorn och mottagaren ska slippa komplikationer.

För tio år sedan krävdes, efter inledande laboratorieprover, ett omfattande utredningsprogram med totalt fyra radiologiska undersökningar av den möjlige donatorn. Med angiografi undersöktes njurens kärl. Oftast finns bara en artär till njuren, men cirka 30 procent av befolkningen har fler, vilket är viktigt att känna till i förväg. Dessutom innebär metoden att en kateter för att kunna spruta kontrastmedel i blodkärlen sticks in i ljumskens pulsåder, vilket inte är helt komplikationsfritt. Nästa steg var att med urografi undersöka njurens och urinvägarnas övriga anatomi samt även avslöja eventuellt sjukliga förändringar, som till exempel njursten eller cancer.

- Det är viktigt att säkerställa att både givaren och mottagaren får ett njursystem som fungerar utan problem efter transplantationen, säger Jonas Wadström, transplantationskirurg vid Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Därefter gjordes ultraljudsundersökning för att utesluta tumörer och slutligen ett så kallat renogram då man mäter eventuella skillnader i de båda njurarnas funktion med hjälp av isotoper. De senaste årens utveckling inom datortomografin har dock inneburit kontinuerliga förbättringar, både ur givarens synvinkel och vad gäller medicinsk precision. Uppsalaforskarnas nya studie kan nu leda till att det räcker med en enda datortomografiundersökning framöver.

- Man får då alla svar efter tio minuter, undersökningen är inte så mycket värre än ett blodprov och personen kan gå hem direkt, säger Anders Magnusson, professor i diagnostisk radiologi vid Uppsala universitet.

Vid datortomografin sprutas kontrastmedel in i en ven och inte i ljumskens pulsåder. Kontrasten följs genom njurar, njurbäcken, urinledningar och urinblåsa. Resultatet blir ett stort antal bilder som visar kroppen i genomskärning. Varje snitt är endast 0.75 millimeter och dessa snitt sätts sedan samman till en tredimensionell bild, som kan vändas och vridas fram och tillbaka (se bild) i en dator. Tidigare har man dock inte kunnat mäta eventuell funktionell sidoskillnad mellan de båda njurarna med datortomografi, utan varit beroende av renogram. Men genom att forskarna i den nya studien undersökt personer med konstaterat olika funktion på sina njurar har man kunnat utveckla datortomografin så att den nu fungerar lika bra som renogrammet för denna mätning.

- Det innebär att man slipper det extra steg med radioaktiva substanser som renogrammet innebär. Dessutom är resultaten mer tillförlitliga, renogrammet kunde till exempel inte kompensera för det faktum att njurarna ofta ligger på något olika djup, säger Anders Magnusson.

Vid Akademiska sjukhuset utförs njurtransplantationer på patienter i hela Mellansverige. Totalt görs cirka 90 njurtransplantationer och av dessa hämtas cirka 40 från en levande donator.

Bildtext: Med hjälp av datortomografi kan forskarna få en tredimensionell bild av njuren med alla kärl. Informationen är viktig vid valet av donator, valet av vilken njure som ska opereras ut, samt vid planering av transplantationen.

Bjorkman H, Eklof H, Wadstrom J, Andersson LG, Nyman R, Magnusson A.
Split renal function in patients with suspected renal artery stenosis: a
comparison between gamma camera renography and two methods of measurement
with computed tomography. Acta Radiol. 2006 Feb;47(1):107-13.

För mer information: Anders Magnusson, tel: 018-611 47 77, 073-384 67 46 eller Anders.Magnusson@radiol.uu.se, eller Jonas Wadström, tel: 018-611 46 30, 070-632 34 82 eller Jonas.Wadstrom@akademiska.se