Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Adeleke Aguda har i sin avhandling, som försvaras vid Uppsala universitet den 8 november, visat hur aktinbindande proteiner är uppbyggda på atomnivå.
Dessa proteiner har betydelse för cytoskelletet som är avgörande för mänskliga cellers struktur och funktion, och sannolikt även för hur sjukdomar som cancer och ledgångsreumatism utvecklas.
Människans kropp består av flera organ som i sin tur är uppbyggda av vävnad bestående av många celler. Dessa celler består av flera komponenter grupperade i funktionella enheter som hålls på plats av ”cellskelettet”.
Struktur, form och många funktioner i människans celler är beroende av detta cellskelett, vanligtvis kallat aktin-cytoskelettet.
Den grundläggande komponenten i detta cytoskelett är proteinet aktin som bildar långa fibrer, filament. Aktin binds även ihop med andra proteiner som kallas aktinbindande proteiner (ABP). Bildningen av aktinfilament sker i kanten av cellen, vilket innebär att cellen trycks framåt. Samtidigt sker sönderdelning av aktinfilament i andra änden av cellen varifrån fritt aktin kan återföras till fronten av cellen. Detta cykliska förlopp upprepas och cellen rör sig framåt, ett system som används av alla celler som rör sig eller växer, exempelvis celler i blodet eller i muskler.
Funktionella störningar kan dock uppstå i detta förlopp, antingen på grund av aktinet självt eller på grund av ABP som reglerar sammanfogningen. När detta sker, kan det leda till långsammare eller uteblivna cellförflyttningar, något som kan observeras i vissa auto-immuna sjukdomar i blodet. Det kan även innebära snabbare förflyttningar och tillväxt, som för exempelvis cancerceller.
Adeleke Aguda har tillsammans med forskargruppen studerat två grupper av ABP. Den första ingår i den så kallade WH2-familjen, som lagrar aktinet i cellen och kan frigöra det för hopsättning och cellrörelser. Den andra gruppen är så kallade filaminer som binder till sidan av aktinfilamenten och stärker dessa. De har använt röntgenkristallografi, som ger information om proteinets uppbyggnad ner till atomär nivå, och har undersökt hur dessa två klasser av ABP ser ut och hur de påverkar sammanfogningen av aktin till aktinfilament. Denna information kan användas för att försöka förklara vilken roll dessa proteiner har i sjukdomar som cancer, ledgångsreumatism, infektioner och vissa blodsjukdomar. Den kan därmed bli användbar i framtiden för att designa nya typer av mediciner mot dessa sjukdomar.
För mer information, kontakta Adeleke Aguda (på engelska), tel: 018-471 45 94, e-post: adelekeha@imcb.a-star.edu.sg
Läs avhandling på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7188
Länk till pressmeddelande med eventuella bilder:
http://info.uu.se/press.nsf/pm/cellers.innersta.id50C.html
Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477.
Uppsala universitet är Sveriges äldsta universitet, grundat 1477. Vi har över 50 000 studenter och 7 500 medarbetare i Uppsala och i Visby. Vi är ett brett forskningsuniversitet med forskning inom samhällsvetenskaper, humaniora, teknikvetenskap, naturvetenskap, medicin och farmakologi. Universitetet är återkommande rankat som ett av världens främsta universitet, med målet att bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet och relevans för att göra långsiktig skillnad i samhället.