Skip to main content

Den ökade spridningen av ekar är på både gott och ont

Pressmeddelande   •   Sep 22, 2008 11:10 CEST

Ek är ett ekonomiskt mycket viktigt träslag i Europa. Människan påverkar på olika sätt hur ekar förökar sig och hur egenskaper vandrar mellan olika arter av ek. Spridningen och genblandningen kan påverka både träets kvalitet och trädens anpassning till det lokala klimatet. Johan Fogelqvist har i sin avhandling som han lägger fram den 26 september studerat hur den genetiska variationen hos ekar och andra växter varierar med hur växterna sprider sig.

Migrationen av växtarter norrut tilltar som ett resultat av klimatförändringarna. Människan har också påverkat ekens utbredning genom att vi planterat enorma arealer ekskog. Vid Dalälven finns Europas nordligaste population av ek. Populationen består idag endast av vanlig ek, Quercus robur. Men de kommer sannolikt så småningom att få sällskap av medelhavsarterna av ek. När arter blandas kan det påverka kvaliteten och livskraften i bestånden.

- Eken är ett ekonomiskt viktig träslag för Europa. Det är inte alltid så bra att ekbestånd kontamineras av andra arter av ek, säger Johan Fogelqvist på Avdelningen för funktionell genomik vid Uppsala universitets Evolutionsbiologiska centrum, EBC.

Han har studerat hur ekar förökar sig. Metoden han använt gör att det går att få information om hur spridningen sett ut under flera generationer. Hans arbete ingår i EU-projektet Oakflow.

Att arter sprider sig till nya områden är en av de två mekanismer som kan påverka ekbestånden. Ekar kan även pollineras av ekar från andra arter, något som kallas hybridisering. Ekologisk stress påskyndar den processen. Det betyder att utbytet av egenskaper över artgränserna redan ökat. Klimatförändringar kommer sannolikt att ytterligare påskynda hybridiseringsprocessen.

- Hybridiseringen kan påverka kvaliteten på träet. I lokalt anpassade bestånd kan hybridplantorna också bli sämre anpassade till det lokala klimatet. På så sätt kan ett ekbestånd bli mindre robust, säger Johan Fogelqvist.

Men både den vanliga spridningen och genspridningen kan även ha positiva effekter.

- I ett förändrat klimat så kan givetvis spridningen öka ekarnas anpassningsförmåga genom att det finns fler egenskaper i ett ekbestånds genpool. Så man kan väl säga att lagom blandning är bäst.

Resultaten i Johan Fogelqvists avhandling och det EU-projekt den ingår i är en pusselbit som kommer att hjälpa forskare och skogsvårdare att bättre förstå den spridning och den hybridisering som redan pågår och att möta förändringarna i ekbestånden som kommer att följa i klimatförändringarnas fotspår. På så sätt är resultaten ett steg på vägen mot effektivare metoder att återskapa, behålla och stödja skogsbestånd.

Läs avhandlingen på universitetets webbplats.

Johan Fogelqvist kommer från Varnhem mellan Skara och Skövde.

För mer information kontakta Johan Fogelqvist på telefon 0704-159178, eller e-post johan.fogelqvist@ebc.uu.se