Skip to main content

Fågelvirus mindre farliga för snygga fåglar

Pressmeddelande   •   Mar 17, 2006 09:53 CET

En forskargrupp vid Uppsala universitet har i en ny studie visat att storleken på halsbandsflugsnapparens pannfläck både är viktigt för partnervalet och avspeglar hur bra immunförsvaret är på att bekämpa virus. Resultaten presenteras i en studie som presenteras på tidskriften Acta Zoologicas hemsida den 18 mars och i den tryckta upplagan under vecka 12.

Evolutionsbiologer har länge försökt förklara varför olika individer av en art ser så olika ut och varför partnerval verkar påverkas av beteenden och delar av utseendet som rimligtvis inte kan vara till någon nytta. Man har därför börjat forska allt mer kring genetiken bakom det som kallas sekundära sexuella karaktärer, såsom påfågelns stjärt, tångsnällehonans ränder, och halsbandsflugsnapparhanens vita pannfläck. Hos många arter föredrar både hanar och honor att para sig med dem som har de största eller färggrannaste av dessa ornament eller som t.ex. sjunger mest komplicerat.

En teori säger att ornamenten är tydligast hos individer som är i bra kondition och att både ornamentstorlek och kondition är ärftligt. Frågan har då blivit varför evolutionen inte selekterat fram samma utseende och goda kondition hos alla? Finns det något i miljön som befinner sig i ständig förändring och som kan styra utseendets och hälsans genetik och som gör att i stället mångfald evolveras fram?

- Allt mer pekar på att den föränderligaste delen av miljön består av parasiter, bakterier och virus. Alla dessa, i synnerhet virus, evolveras snabbare än de värdar vars resurser de lever av. Värden kommer därför alltid att befinna sig i en viktig evolutionär tävling mot sina sjukdomar, förklarar Måns Andersson som leder forskargruppen.

I tidigare studie har Andersson och professor Lars Gustafsson visat att gotländska halsbandsflugsnapparhanar med få farliga blodparasiter har större pannfläckar. Den nya studien visar att hanar som vaccineras mot Newcastlevirus producerar mer antikroppar om de har stora pannfläckar.

- Det verkar alltså som om honan använder pannfläcken som hälsoindikator. När hon väljer hanar med stor pannfläck tar hon inte bara de friskaste hanarna utan även de med bäst immunförsvar mot virus.

Studien visar även att flugsnapparhanarna kan ändra pann¬fläckens storlek under parningstiden och att den hane som fäller ut pannfläcken mest även är den hane som producerar mest antikroppar. Resultaten ger inte bara ökad förståelse för varför djur beter sig och ser ut som de gör utan bidrar även till att förklara varför djur som får välja partner själva får friskare ungar än djur som paras samman av människor.

Författarna:
Måns Andersson är filosofie doktor i zooekologi och forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Hans forskning fokuserar på evolutionen av partnerpreferenser, utseende och sjukdomsresistens samt genusaspekter på hur män och kvinnor studerar och representerar djur inom forskning och media.

Olle Håstad och Anders Ödeen är båda filosofie doktor i zooekologi vid avdelningen för zooekologi, Uppsala universitet. Deras forskning är främst inriktad på fåglars syn. De studerar skillnader i synsystem och hur dessa påverkar utseende och beteende.

Mer information: Måns Andersson, tel: 018-471 57 99, mobil: 0704-67 25 71 eller via e-post: Mans.Andersson@gender.uu.se