Familjeföretag värderas lägre på börsen

Företag som i huvudsak kontrolleras av en enda familj värderas lägre på börsen än företag där ägandet är mera spritt, vilket tyder på att familjeföretag är mindre effektiva. Det visar Carl Oreland vid Uppsala universitet, som i sin avhandling har undersökt hur börsbolag påverkas av dominanta ägare. Carl Oreland disputerade den 25 oktober. Att svenska företag som kontrolleras av familjer har lägre börsvärdering än företag med spritt ägande kan enligt Carl Oreland bero på att många familjeföretag styrs av arvtagare till grundaren. - De har inte alltid den förmåga som krävs för att styra företagen, säger han. Avhandlingen visar också att utdelningspolitiken inom familjeföretag påverkas av familjernas privatekonomiska intressen. Under perioder då utdelningarna är relativt lågt beskattade jämfört med de vinster som hålls kvar i företaget är utdelningarna i familjeföretag högre än i andra företag, och vice versa. Däremot visar Carl Orelands studie att bonusprogrammen för företagens vd:ar inte påverkas av ägarstrukturen. Den hårda konkurrensen om skickliga chefer gör att lönerna sätts på liknande sätt i alla företag, oberoende av ägandet. Tidigare forskning har visat att aktieägandet inom företagen i många länder, inklusive Sverige, är synnerligen koncentrerat. Ägarna är oftast familjer eller enskilda individer som i princip har total kontroll över sina företag. Det svenska systemet har bland annat gynnat starka ägare genom användandet av a- och b-aktier, som också har varit omdebatterat. De som äger röststarka a-aktier har mer att säga till om än de som äger svagare b-aktier. - Det innebär att de som äger a-aktier kan kontrollera ett företag utan att ha investerat speciellt mycket i det. Det har varit ett sätt att skydda grundaren från att tidigt tappa kontrollen över företaget, förklarar Carl Oreland. Starka svenska familjer eller sfärer är bland annat familjen Wallenberg, Fredrik Lundberg och Gustav Douglas. Forskningen om vilka effekter den här sortens dominanta ägare har på bolagen kan till exempel användas för att avgöra om systemet med a- och b-aktier ska finnas kvar i framtiden. Läs mer om avhandlingen på http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?dbid=8257 För mer information, kontakta Carl Oreland, 018-471 16 84, 070-288 77 19, e-post: Carl.Oreland@nek.uu.se