Skip to main content

Flamskyddsmedel skadar hjärnan hos unga möss

Pressmeddelande   •   Okt 25, 2004 14:17 CEST

Försämrad anpassningsförmåga, hyperaktivitet och störningar i minnes- och inlärningsförmåga. Dessa skador får möss och råttor om de exponeras för bromerade flamskyddsmedel, som finns i datorer, textilier och andra material i vår omgivning, under den period då hjärnan utvecklas snabbast.

Henrik Viberg
Neonatal Developmental Neurotoxicity of Brominated Flame Retardants, the Polybrominated Diphenyl Ethers (PBDEs)
ISBN: 91-554-6053-4
Abstract

Vår miljö innehåller en mängd föroreningar, däribland de bromerade flamskyddsmedlen (polybromerade difenyletrar, PBDEer) som används i plaster, elektroniska kretskort, datorer, byggnadsmaterial och syntetiska textilier. Både i Sverige och globalt är PBDEerna vitt spridda och man har sett en kontinuerlig ökning av halterna i miljön, liksom i human modersmjölk, under de senaste årtiondena. En individ kan exponeras för PBDEer under hela sin livslängd, inklusive under digivningsperioden, då ämnen förs över till avkomman via modersmjölken.

Den s k neonatala perioden karaktäriseras hos många däggdjursarter av snabb utveckling och tillväxt av den outvecklade hjärnan. Det har tidigare visats att olika toxiska föreningar kan inducera permanenta skador i hjärnfunktionen hos möss som exponeras under denna utvecklingsfas. Hos möss och råttor sträcker sig denna fas över de första 3-4 veckorna efter födseln. Hos människa börjar den däremot under den sista tredjedelen av graviditeten och fortsätter under de två första levnadsåren.
Henrik Viberg har i sin avhandling identifierat en avgränsad kritisk period under den snabba utvecklings- och tillväxtsperioden av hjärnan, då hjärnan är mycket känslig för låga doser av PBDEer. Han visar att närvaron av PBDEer, och/eller deras metaboliter, i hjärnan under denna kritiska fas ledde till permanent förändrat spontanbeteende, försämrad anpassningsförmåga till nya miljöer samt hyperaktivitet hos den vuxna individen - skador som kan förvärras med åldern. Dessutom uppkom störningar i minnes- och inlärningsförmågan hos den vuxna individen samt förändringar i det s k kolinerga systemet, som är kopplat till beteende, minne och inlärning. PBDEernas förmåga att orsaka dessa neurotoxiska effekter tycktes inte vara beroende av kön, stam eller art.
Det faktum att PBDEerna själva kan inducera utvecklingsneurotoxiska effekter och att dessa effekter liknar de effekter som tidigare setts för polyklorerade bifenyler (PCBer) gör att mer fokus bör riktas mot PBDEernas neurotoxiska effekter och också mot möjliga samverkanseffekter mellan PBDEer och andra föroreningar i vår miljö.

För mer information kontakta Henrik Viberg på 018-471 7695 eller via e-post, Henrik.Viberg@ebc.uu.se