Förenklad abortvård kan stärka indiska kvinnors egenmakt

Oberoende av samhällsstatus, utbildning, ålder så kan kvinnor ta hand om sin reproduktion - om man bara ger dem rätten att bestämma över sina egna kroppar. Den slutsatsen drar Mandira Paul i sin nya avhandling som snart försvaras vid Uppsala universitet. I sina studier har hon undersökt hur man, i resurssnåla kontext, kan förenkla vården kring reproduktiv hälsa och ge kvinnor mer egenmakt.

Ett av världssamfundets milleniemål som skulle vara uppfyllt 2015 var att minska mödradödligheten med 75 procent. I Indien har man lyckats få ner mödradödligheten markant sedan 1990, men inte tillräckligt för att uppfylla detta mål. Indien har sedan länge fokuserat på att begränsa barnafödandet och har använt diverse metoder för att åstadkomma detta, bland annat steriliseringskampanjer.

Idag finns vissa typer av preventivmedel tillgängliga gratis på vårdcentraler i Indien, men kanske det viktigaste av allt: regeringen har gått ut hårt för att förändra normen och idealen kring barnafödande. Istället för att värdesätta stora familjer, försöker man uppmuntra tvåbarnsfamiljen. Dessutom uppmuntrar man familjer att öka tidsintervallen mellan barnafödande. Trots detta är sterilisering fortfarande det vanligaste preventivmedlet i Indien. Abort är lagligt och används flitigt, särskilt den privata eller informella sektorn. Aborter står än idag för 8-18 procent av Indiens mödradödlighet. Kanske ännu mer, detta trots att det enligt lagen ska finnas att tillgå säker abort.

Sexuell och reproduktiv hälsa är grundläggande för att kunna uppnå de nya hållbarhetsmålen för mödradödlighet och jämställdhet. Mandira Pauls doktorsavhandling har för avsikt att identifiera sätt att förenkla och öka tillgången till reproduktiv hälsa i resurssnåla kontexter. Hon har, tillsammans med sina kollegor, valt att fokusera på medicinsk abort och preventivmedel i Rajasthan, en delstat i norra Indien.

I en av avhandlingens studier följdes kvinnor som genomförde medicinsk abort. De flesta kvinnor som deltog i studien bodde på landsbygden där infrastruktur och vägar ofta är i dåligt skick. En grupp kom på återbesök hos läkare medan den andra gruppen själva utvärderade sin abort hemma med hjälp av ett graviditetstest och ett piktogram, en instruktion i bildformat.

Studien visade att kvinnor tycker att medicinsk abort är en bra abortmetod och att de skulle välja samma metod igen om de skulle behöva. De flesta skulle då vilja följa upp aborten hemmavid istället för att komma tillbaka till kliniken för ett återbesök. De här resultaten påverkades inte av kvinnans utbildningsnivå eller om hon bodde i staden eller på landsbygden. Studien visade även att självutvärdering fungerar lika bra som återbesök på kliniken.

I Indien bör förenklad medicinsk abort med 1-2 läkarbesök ges som ett alternativ till den nuvarande medicinska aborten som innebär tre läkarbesök. Att erbjuda förenklad abort kan därför spara resurser för både vårdgivaren och vårdmottagaren, menar Mandira Paul.

För att förstå hur unga och nygifta kvinnor ser på sin reproduktiva hälsa, samt vilka möjligheter de har att bestämma över sin egen kropp, genomförde Mandira Paul och hennes kollegor också en intervjustudie där de intervjuade unga kvinnor och män på landsbygden. Svaren visade att kvinnorna helst inte ville ha mer än två barn och det skulle gärna vara 3-5 års intervall mellan barnen. Preventivmedel var dock tabu och att använda preventivmedel verkade otänkbart, i alla fall innan första graviditeten. Istället använde kvinnorna sig av traditionella och socialt accepterade metoder (så som att räkna dagar och försöka undvika samlag under de fertila dagarna). Detta resulterade dock i oplanerade graviditeter och ofta också ett behov av abort. Det gifta paret diskuterade familjeplanering tillsammans men hade svårt att prata om preventivmedel, dock var det vedertaget att använda abort som en kompletterande metod till de traditionella metoderna.

Mandira Pauls avhandling innehåller också en studie om kvinnors preventivmedelsanvändning efter abort.

- Genom att erbjuda en säker men förenklad medicinsk abortvård som lägger över mycket av ansvaret i kvinnans händer och genom att ge kvinnan fullständig information samt rätten att välja preventivmedelsmetod så kan vi minska mödradödligheten kraftigt. Gör vi detta kan kvinnan få en chans att bestämma över sitt liv, sin reproduktion och då också skapa bättre förutsättningar för sig själv och sin familj, säger Mandira Paul.

Efter sin disputation kommer Mandira Paul att flytta till Laos för att arbeta som Junior Professional Officer på United Nations Population Fund.

För mer information, kontakta Mandira Paul, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, internationell mödra- och barnhälsovård, tel: 0739-689267, e-post: Mandira.Paul@kbh.uu.se

Avhandlingen ”Simplifying Reproductive Health in Low-Resource Settings - Access to medical abortion and contraceptive choice, the importance of gendered structures in Rajasthan” försvaras den 11 januari 2016. Läs mer om disputationen och ladda ner avhandlingen i fulltext.

Avhandlingens studier har tidigare publicerats i de vetenskapliga tidskrifterna the Lancet Global Health, PLoS One och Elsevier Qualitative Health Research.