Forskare varnar för antibiotikaresistensens effekter

I en debattartikel i den brittiska medicinska tidskriften BMJ varnar forskare från bland annat Uppsala universitet för effekterna av den okontrollerade användningen av antibiotiska i världen. Den utgör ett allvarligt hot mot viktiga medicinska behandlingar, som organtransplantationer, kirurgi och cellgiftsbehandlingar mot cancer.

I artikeln skriver forskarna att det behövs omedelbar global uppmärksamhet på det ökande problemet med antibiotikaresistens om vi inte ska tvingas återgå till tiden för antibiotika-eran. All användning förbrukar en del av effekten hos existerande antibiotikapreparat, vilket minskar möjligheterna att använda dem i framtiden. Antibiotika kan inte längre betraktas som en förnybar resurs, enligt författarna.

De pekar på att dagens antibiotikaläkemedel förlorar effekt i rasande hastighet, medan utvecklingen av nya antibiotika minskar. Flera nya klasser av antibiotika utvecklades mellan 1930 och 1970, men bara två nya sedan dess. Det finns heller inga incitament för att stimulera till utveckling av nya antibiotikapreparat.

Antibiotikaresistens är enligt EU det allvarligaste hotet mot hälsan i Europa och WHO manade år 2000 till en kraftansträngning för att undvika en framtida hälsokatastrof. Varför har då så lite gjorts sedan dess?, undrar forskarna i artikeln. Antibiotika skrivs fortfarande ut alltför lättvindigt och säljs illegalt över disk. Självmedicinering av överbliven antibiotika är vanlig. Det kommer alarmerande rapporter om effekterna av detta över hela världen, men det saknas fortfarande data över antibiotikaresistensens utbredning och dess effekt på individer, hälsovård och samhälle. Möjligen är detta orsaken till att responsen från politiker, sjukvård och konsumeter är så liten, menar författarna.

- Frågan måste få högsta prioritet och läkemedel med nya mekanismer måste utvecklas. Användningen av dessa antibiotika måste också regleras för att säkerställa att den blir rationell. Annars gör vi samma misstag som med dagens antibiotika, säger Otto Cars, överläkare på Akademiska sjukhuset och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.

Den starkaste drivkraften i denna utveckling skulle komma från konsumenterna om de fick information som ledde till insikt om att varje antibiotikakur leder till minskat effekt för andra eller vid nästa tillfälle. Men huvudansvaret bör förstås ligga på regeringar, WHO och internationella organisationer, menar författarna. Det behövs inte bara mer kunskap om antibiotikaresistensens utbredning, utan också kunskap om hur problemet ska förebyggas och kontrolleras på ett effektivt sätt.

Läs mer på BMJs webbplats.

För mer information, kontakta professor Otto Cars, Uppsala universitet, 070-892 02 03, otto.cars@medsci.uu.se , professor Göran Tomson, Karolinska institutet, 070-618 62 98, goran.tomson@ki.se eller Andreas Heddini, Smittskyddsinsitutet, 08-457 23 53, andreas.heddini@smi.se . Se även http://www.reactgroup.org