Skip to main content

Forskarrön om schizofrenigen ger hopp om bättre läkemedel

Pressmeddelande   •   Apr 18, 2006 16:08 CEST

Linda Nohrstedt
linda.nohrstedt@uadm.uu.se
Tel: 018-471 22 60
Mobil: 070-425 09 39
Fax: 018-471 15 20

En forskargrupp från Uppsala universitet och AstraZeneca har funnit att schizofrenigenen QKI påverkar produktionen av myelin, nervtrådarnas isoleringsmaterial. Förhoppningen är att rönen ska leda till bättre behandling mot schizofreni. Resultaten publicerades i PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences) nätupplaga den 17 april.

Forskargruppen har tidigare visat att QKI-genen är en möjlig delorsak till sjukdomen schizofreni. Nu har forskargruppen kommit fram till att QKI i normala fall reglerar myelingenerna, det vill säga de gener som styr produktionen av myelin, nervtrådarnas isoleringsmaterial.

Dessutom visar forskargruppen att genuttrycket av QKI förändras hos schizofrena patienter, och att förändringen direkt korrelerar med förändringen i myelingenuttrycket.

- Hos schizofrena bildas färre myelinproteiner och mindre myelin, tror vi. Eftersom myelinet fungerar som en isoleringssubstans runt nervtrådarna blir impulsöverföringen sämre hos schizofrena personer, förklarar Elena Jazin.

Forskargruppen har också sett att en variant av QKI som kallas 7kb är den variant som förändras mest hos schizofrena patienter. Även 7kb har stor påverkan på myelingenernas uttryck hos patienterna.

- Hur minskningen av myelinet påverkar symtomen hos schizofrena patienter är något vi måste undersöka vidare, konstaterar Elena Jazin.

Förhoppningen är att de nya resultaten i framtiden ska leda till bättre behandling mot schizofreni.

- Vi hoppas att befintliga läkemedel kan förändras så att fler patienter blir hjälpta och att biverkningarna minskas. Kanske kan resultaten också leda till nya läkemedel. Men det krävs mer forskning och kommer att ta lång tid, säger Elena Jazin.

Schizofreni är en av de vanligaste psykiatriska folksjukdomarna och drabbar i genomsnitt en procent av världens befolkning. Dagens behandlingsmetoder kan delvis ge lindring mot symptomen men många patienter blir inte alls hjälpta. Vanligen insjuknar patienterna vid 15 till 30 års ålder och förblir sen sjuka resten av livet.

I forskargruppen ingår från Uppsala universitet förutom Elena Jazin också Karolina Åberg och Peter Saetre. Från AstraZeneca har Niclas Jareborg deltagit.



Elena Jazin, tel 018-471 64 63, e-post elena.jazin@ebc.uu.se

Referenslänk:
http://www.uu.se/aktuellt