Fossila fiskkäkar ger ny kunskap om våra tidiga förfäder

När vi tappar våra mjölktänder ersätts de av permanenta tänder som växer ut i exakt samma position. Det här är en del av människans evolutionära arv och ett kännetecken för den största gruppen ryggradsdjur. Med hjälp av nyupptäckta fossila käkben från Gotland och Tyskland har två Uppsalaforskare i samarbete med utländska kollegor fått fram mer information om gruppens ursprung och unika tanduppsättning. Resultaten publiceras i det nyaste numret av tidskriften Nature. Tillsammans med forskare från Spanien, Tyskland och Frankrike har professor Per Ahlberg och forskarassistent Henning Blom vid institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi studerat två av de tidigaste benfiskarna och kunnat slå fast att de tillhör samma grupp av ryggradsdjur som människan, gruppen Osteichthyes. Ryggradsdjuren delas in i tre olika grupper av vilka Osteichthyes är den största. Hit hör både benfiskarna och alla ryggradsdjur som lever på land. Nästan alla djur inom den här gruppen förnyar sina tänder på samma sätt; de gamla tänderna lossnar en i taget och ersätts av nya som växer upp på samma ställen. Gemensamt för dem är också att tänderna är fästa vid speciella käkben som inte finns hos några andra ryggradsdjur. Primitiva ryggradsdjur som nejonöga och pirål har varken käkar eller tänder, och hos hajar och rockor, som utgör den tredje gruppen ryggradsdjur, växer de nya tänderna på insidan av käken för att sedan flytta sig utåt och tränga ut de gamla tänderna. Trots att Osteichthyes är en stor och viktig grupp vet forskarna lite om dess ursprung. De fossila spåren sträcker sig till de tidiga benfiskar som levde under Devonperioden för ca 416 miljoner år sedan, men där slutar spåren abrupt. Man har visserligen hittat fossil av två fiskarter som levde under den Siluriska perioden för 420 miljoner år sedan och som kunde vara primitiva osteichthyider - arten Andreolepis som hittats på Gotland och Lophosteus som hittats i Estland och Tyskland - men hittills har man inte kunnat vara säker. - Problemet är att man inte tidigare har hittat några kompletta exemplar, bara hundratals fjäll och små benfragment. Vissa forskare har menat att dessa fossil inte har någonting att göra med osteichthyider, berättar Per Ahlberg. Nu har man dock hittat två käkben, en underkäke från Andreolepis och en överkäke från Lophosteus, och med hjälp av dessa har forskargruppen slutligen kunnat fastställa att de två fiskarterna faktiskt är de tidigaste osteichthyider man idag känner till. Intressant nog ser tänderna på de här benen dock inte ut exakt som hos gruppen Osteichthyes. Fiskfossilen har flera rader av tänder och det verkar som om nya tänder kom upp på insidan av käken utan att de gamla lossnade. I det avseendet påminner de om de tänder man kan se hos de tidigaste fossila hajarna. - Det här tyder på att Andreolepis och Lophosteus tillhör stamgruppen, den gemensamma ursprungliga släktstammen för Osteichthyes. Det är också möjligt att de till synes mycket olika tanduppsättningarna hos hajar och osteichthyider kan härstamma ur samma ursprungliga mönster, säger Per Ahlberg. - Fiskarterna Andreolepis och Lophosteus kan alltså hjälpa oss att förstå hur de första osteichthyiderna, våra egna avlägsna förfäder, utvecklades ur mer primitiva ryggradsdjur. Fyra av de fem artikelförfattarna deltar i ett symposium om tidiga fossila ryggradsdjur som hålls i Uppsala den 13-16 augusti. Förutom Per Ahlberg och Henning Blom kommer Philippe Janvier från naturhistoriska museet i Paris och Hector Botella från universitetet i Valencia att finnas på plats. Bildtext till bifogad bild: Underkäken från Andreolepis hittades på Gotland. Måttstocken på bilderna a-c motsvarar en millimeter, i verkligheten är käkbenet alltså ungefär en halv centimeter långt. För mer information, kontakta professor Per Ahlberg, 018-471 26 41, e-post: Per.Ahlberg@ebc.uu.se eller Henning Blom, 018-471 62 23, e-post: Henning.Blom@ebc.uu.se Länk till pressmeddelande med bild: http://info.uu.se/press.nsf/pm/fossila.fiskkakar.id343.html Pressinformatör Johanna Blomqvist E-post johanna.blomqvist@uadm.uu.se Telefon: 018-471 19 32 Mobil: 070-425 08 64 Fax: 018-471 15 20 Adress: Box 256, 751 15 Uppsala