Framtidens teknik - forskarnas utmaning

Journalistseminarium Tisdagen den 9 november Tid: 8:30 - lunch Lokal meddelas senare Anmälan: Anneli Waara tel 018-471 19 74 Nya material, teknik som efterliknar det levande. Satelliter med superstyrning som upptäcker nytt liv i universum. Mänskliga kroppsdelar som växer tillbaka efter skada. Kom och hör våra forskare ge hisnande perspektiv om framtiden. Vad kan vi se runt hörnet? Styr vetenskapen samhället eller tvärtom? Marika Edoff: Framtidens tak ett kraftverk - solceller istället för takpannor Marika Edoff är teknologie doktor i Fasta Tillståndets Elektronik och docent i Fasta Tillståndets Fysik. Hon arbetar som forskare och som gruppledare för solcellsgruppen vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet. Hon är även delägare i ett avknoppningsföretag som bygger på resultat från universitetsforskningen. Inriktningen på forskningen vid solcellsgruppen är inriktad på få fram billigare solceller, så att det i en nära framtid blir lönsamt att göra el från solceller i stor skala även i Sverige. Den teknik som används är tunnfilmstekniken, det vill säga tunna skikt av olika material som beläggs på vanligt glas. Hennes avhandling handlade om varför de bästa tunnfilmssolcellerna är de som har vanligt, billigt fönsterglas som bärarstruktur. Jöns Hilborn: Läkare och ingenjörer återskapar mänskliga kroppsdelar Jöns Hilborn är professor på institutionen för materialkemi vid Uppsala Universitet. Han har mångårig erfarenhet från industriell forskning och från akademisk forskning i Schweiz och leder en grupp som studerar och tar fram nya material för användning i människokroppen för ”drug delivery” och vävnadsreparation. Sedan ett år tillbaka är Hilborn ordförande i det Europeiska sällskapet för Tissue Engineering och leder också ett Europeiskt projekt med mål att med cellers hjälp producera framtidens biomaterial. Erik Hägersten: Parallellitet i framtidens microprocessorer - inget för dagens program Erik Hagersten, professor i datorarkitektur, har erfarenheter från akademi och industri både i Sverige och i USA. Han har exempelvis designat centralprocessorn för Ericssons AXE växel, varit chefsarkitekt för superdatorprojekt vid Sun Microsystems och den nya forskningsinriktningen ”cache-only memory architectures”. Han har 80 patent. Hans nuvarande forskningsinriktning inkluderar hur man bygger flera processorer på ett chip, samt hur man modellerar och verifierar sådana system. Han är medlem av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Sven Widmalm: Vetenskap och samhälle – vad kommer först? Sven Widmalm är docent i idé- och lärdomshistoria och forskningsledare vid Uppsala universitets nyinrättade centrum för teknik- och vetenskapsstudier. Han har bedrivit forskning inom framför allt naturvetenskapernas historia och med fokus på hur vetenskaplig och teknisk verksamhet samspelar med den sociala utvecklingen, till exempel på de militära, politiska och industriella områdena. Han har bland annat skrivit om astronomi och kartografi under 1700-talet, experimentalfysik under 1800-talet och biologi under mellankrigstiden. För närvarande är han verksam inom ett större forskningsprogram där relationen vetenskap-teknik-industri undersöks, och inom ett biologihistoriskt projekt där han behandlar The Svedbergs verksamhet. Han har också varit medansvarig för utvecklingen av civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle (STS). Johan Köhler: Nanosatelliter med superstyrning - framtidens upptäckare av liv i universum? Johan Köhler, teknisk doktor med inriktning mot mikrosystemteknik. Han disputerade 2002 på mikrosystemteknik för rymdfarkoster, med en avhandling om både mikroraketmotorer för satellitstyrning och grundläggande tillverkningsmetoder i mikroskala. Sedan dess är hans forskning inriktad mot nanosatelliter (d v s pyttesmå rymdfarkoster), mikroraketer av olika slag och avancerade farkoster för att utforska solsystemet. Han är sedan 2004 föreståndare på Ångström Rymdtekniskt Centrum. Avdelningen satsar på avancerad miniatyriseringsteknik av hela satelliter och dess beståndsdelar, med mikrosystemteknik som främsta verktyg. Ångströmlaboratoriets renrum är absolut nödvändigt i detta arbete, där mikroskopiskt små detaljer tillverkas i storskalig produktion. Ilia Katardjiev: En artificiell näsa - nästan verklighet Ilia Katardjiev, docent och filosofie doktor, är universitetslektor i elektronik vid Institutionen för materialvetenskap. Han disputerade på Salford University, UK där han vidareutvecklade sk Huygens princip och har sedan fortsatt forska i olika områden inom elektroniken. Han har publicerat ca 100 vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter. På senare år har han forskat på gränsen mellan elektronik och biomedicinska tillämpningar, där man utvecklar högkänsliga biosensorer samt diagnostiska metoder för analys av proteiner och DNA. Lars Baltzer: Proteiner som gör som vi vill - en utmaning för designers Lars Baltzer är professor i organisk kemi vid kemiska institutionen och flyttade år 2004 till Uppsala ifrån Linköpings universitet. Hans forskning bedrivs i gränslandet mellan kemi, fysik och biologi och kretsar kring design av proteiner med tillämpningar inom katalys och diagnostik. Han har i samarbete med fysiker utvecklat biosensorer och i samarbete med biokemister ett nytt enzym. Han har varit en av de drivande bakom det nya utbildningsprogrammet Kemisk biologi vid Linköpings universitet som skapat stort intresse för kemi hos naturvetarstudenter. Lars Baltzer är grundare/en av grundarna till två små bioteknikföretag och har aktivt deltagit i debatten kring villkoren för kommersialisering av akademisk forskning.