Helgonlegender återförde kristen kultur till Västeuropa

Kan irländska helgonlegender har skrivits redan före mitten av 800-talet? Ja, konstaterar Ingrid Sperber i sin avhandling. Hennes analys ger också värdefull information om den politiska maktbalansen mellan de irländska klanerna under tidig medeltid. Ingrid Sperber Studies in Hiberno-Latin Hagiography Abstract Ingrid Sperbers avhandling är en analys av sex medeltida helgonlegender från Irland, skrivna på latin. Huvudsyftet med avhandlingen är att datera texterna; enligt en tidigare hypotes skulle flera av dem ha skrivits ned före mitten av 800-talet, vilket är mycket tidigt i dessa sammanhang. Ingrid Sperbers analys visar att den tidiga dateringen stämmer. Detta är mycket intressant, i synnerhet som irländska latinska texter från tidig medeltid är av betydelse även utanför sitt ursprungsland: Det var på Irland som den kristna kulturen (buren av latinet) överlevde den allmänna kulturnedgång som drabbade resten av Västeuropa i folkvandringarnas spår. Den latinska bildningen återfördes till övriga Västeuropa genom irländska missionärers förmedling, och kunskaper om dessa missionärers kulturella bakgrund (som i mycket skilde sig från kontinentala idéer) är därför viktiga för den som vill studera kyrkan i Västeuropa under medeltidens början. För dateringen har Ingrid Sperber dels studerat de samtida politiska tendenser som går att spåra i legenderna, dels texternas tillkomsthistoria. Flera av legenderna visar tydliga spår av att ha blivit omarbetade vid ett eller flera tillfällen, vilket ger värdefull information om texternas, och även helgonkultens, spridning under olika perioder. Irland under tidig medeltid var ett klansamhälle där varje folk hade sitt (svartsjukt bevakade) skyddshelgon, och helgonberättelserna återspeglar ofta skiftningar i maktbalansen mellan de olika klanerna. Ingrid Sperber kan kontaktas på Ingrid.Sperber@lingfil.uu.se eller via institutionen på 018-471 2252 Anneli Waara