​Hög biologisk mångfald i dagvattendammar

Anlagda dagvattendammar i Uppsala stad har en oväntat hög biologisk mångfald. En studie som nu presenteras visar att hela 61 procent av alla trollsländearter som finns i Uppland, varav flera är relativt sällsynta, också finns i dammarna. Det visar en undersökning utförd av forskare vid Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften Ecological Indicators.

– Det är både viktigt och intressant att miljöer som i första hand är anlagda för ett annat ändamål, också kan bidra till en ökad biologisk mångfald säger Frank Johansson, professor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

Dagvattendammar är anlagda för att kontrollera flödestoppar och för att förbättra dagvattnets kvalitet innan det släpps ut i sjöar och vattendrag. Dagvatten är regn- och smältvatten från gator, parkeringsplatser och andra hårdytor i bebyggd miljö och längs våra större vägar. I Sverige finns hundratals dagvattendammar i våra samhällen och längs de större vägarna.

I den forskning som nu presenteras har forskarna undersökt samtliga dagvattendammar i Uppsalas stadsmiljö, 18 stycken. Eftersom tidigare internationella studier har visat att dagvattendammar kan ha en hög biologisk mångfald ville de undersöka om det stämmer också i Sverige. De tidigare studierna har fokuserat på dammar längs motorvägar, men i Uppsalastudien har de fokuserat på dagvattendammar i stadsmiljö.

För att kunna mäta och få en uppfattning om den biologiska mångfalden har forskarna koncentrerat sig på trollsländor. Trollsländors biologiska mångfald är ofta korrelerad med övrig biologisk mångfald av vattenorganismer och kan därför sägas representera den total biologiska mångfalden i dammarna. Totalt i Sverige finns ett sextiotal olika arter av trollsländor, varav 51 finns regelbundet i Uppland.

I studien hittades sammanlagt 31 olika trollsländearter i dammarna, vilket alltså motsvarar 61 procent av arterna i Uppland. Flera av arterna är relativt sällsynta i Sverige.

– Dammar av den här typen som är anlagda av människan kan därför bidra till att höja den biologiska mångfalden i allmänhet och särskilt i stadsmiljö. Det är jätteviktigt nu när urbaniseringen är snabbare än någonsin. Ett flertal studier har faktiskt visat att vissa arter trivs utmärkt i stadsmiljöer om vi skapar tillräckligt med gröna ytor i staden, säger Frank Johansson.

Resultat av undersökningen visar också att dammstorlek och mängden växtlighet i dammarna är viktiga faktorer som påverkar den biologiska mångfalden. Lagom mycket växter resulterade i högre biologisk mångfald. Att växtlighet och miljöns storlek påverkar den biologiska mångfalden är välkänt, med det är första gången som det kan visas för dagvattendammar i stadsmiljö.

– Eftersom det största hotet mot den biologiska mångfalden är habitatförstörelse, det vill säga att livsmiljön för djur och växter försvinner, är det viktigt att kunna återskapa miljöer. En typ av nya miljöer är dagvattendammar, och med rätt design på dessa dammar kan de bidra till att öka den biologiska mångfalden av vattenorganismer i stadsmiljö, säger Frank Johansson.

Studien publiceras i tidskriften Ecological Indicators och är ett samarbete mellan Uppsala universitet, Finlands Miljöcentral och Universidade Federal de Goiás i Brasilien.

F. Johansson et al.; Environmental variables drive differences in the beta diversity of dragonfly assemblages among urban stormwater ponds, Ecological Indicators , https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2019.105529

För mer information:

Frank Johansson, professor vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet
E-post: frank.johansson@ebc.uu.se, telefon: 018-471 64 88, mobil: 070-317 97 51