Internationell konferens om elektronisk spektroskopi

Under första veckan i Juli arrangeras den internationella ICESS-9 konferensen i Uppsala. Huvudämnet för konferensen är den av Nobelpristagaren Kai Siegbahn och medarbetare utvecklade elektronspektroskopin, som av Siegbahn gavs namnet ESCA. I mitten på 1950 talet lyckades Kai Siegbahns forskargrupp göra de första precisionsmätningarna av de energier som de elektroner har som lämnar ett prov när det belyses med (exciteras av) ultraviolett strålning eller röntgenstrålning. Principen är relativt lätt att förklara. Strålningen ger en precis mängd energi till elektronerna som får gå runt i ett magnetiskt (användes i de första experimenten) eller elektrostatiskt fält (användes i modern utrustning). De elektroner som har högre energi får lite större radie i banan. Genom att utnyttja detta kan man bestämma energin. Om man så har bestämt den utgående elektronens energi och känner den energimängd som strålningen tillsatt så får man genom en enkel subtraktion fram den så kallade bindningsenergin, d.v.s. den energimängd som krävs för att slita loss elektronerna. Detta är intressant eftersom bindningsenergin säger oerhört mycket om materialens egenskaper, genom att titta på elektronspektra kan man se vilka atomer som bygger upp materialen, man kan ur små energiskillnader se hur atomerna är kemiskt bundna, man kan studera en rad materialegenskaper, optiska och magnetiska egenskaper. Elektronspektroskopin utvecklades mycket snabbt efter det genombrott som åstadkommits av Siegbahn och medarbetare och det finns idag tusentals elektronspektrometrar i laboratorier över hela världen. En av de främsta tillverkarna av sådana instrument ligger i Uppsala, Gammadata Scienta AB. I de tidiga experimenten och för rutinundersökningar använder man sig av traditionella UV-lampor och röntgenanoder för att generera det ljus som krävs för att få ut elektronerna. Modern extremt högupplösande elektronspektroskopi utnyttjar numera så kallat synkrotronljus för att generera den exciterande strålningen. I Sverige har vi tillgång till ett av världens mest avancerade laboratorier för detta MAX-laboratoriet i Lund, vars betydelse för Uppsalaforskningen markeras av Uppsala Universitet nyligen anslagit 10 Mkr till laboratoriet. På detta laboratorium finns över 10 elektronspektrometrar i drift. Den tradition i Uppsala som inleddes med Siegbahns forskning på femtiotalet fortsätter och är mycket stark idag. I Uppsala arbetar för närvarande ca fyrtio forskare inom området och det är följdriktigt att MAX laboratoriets föreståndare - som är en av Siegbahns tidigare studenter - har fått detta uppdrag på basis av verksamheten i Uppsala. Elektronspektroskopin har genererat mycket stora externa satsningar på forskningen i Uppsala. Ett stort antal av Siegbahns tidigare studenter är internationellt mycket erkända inom de delområden som utnyttjar elektronspektroskopi. Därför har Uppsala valts till konferensstad för ICESS-9 2003. Konferensen äger rum: i Uppsala i Universtitetshuset 29 juni-4 juli. Inbjudna föreläsare är några av områdets främsta företrädare och konferensen kommer att samla omkring 350 experter i ämnet. Program och vidare information finns på www.fysik.uu.se/icess9 Kontaktperson: Prof. Svante Svensson 018 - 471 36 20, 070 4250256 eller e-post: svante.svensson@fysik.uu.se