Skip to main content

Känslor i musik – ett samspel mellan olika musikaliska faktorer

Pressmeddelande   •   Maj 24, 2004 14:15 CEST

Hur uttrycks känslor i musik? Genom ett samspel mellan melodins struktur och utförandet, visar musikpsykologen Erik Lindströms avhandling. Han har undersökt samspelet mellan olika faktorer – såsom harmonik, rytm, melodikonturer, ljudstryka och artikulation.

Erik Lindström
A Dynamic View of Melodic Organization and Performance
ISBN: 91-554-5953-6

Abstract
Erik Lindström har utgått från ett dynamiskt perspektiv på melodi och utförande. Vissa toner är uttrycksfulla beroende på dess placering i tonarten/ackordet. Dessa toner kan aktiveras av olika typer av accenter i melodistrukturen och/eller musikutförandet.

I en första studie fick lyssnare bedöma systematiskt manipulerade melodiversioner som spelades monotont av en dator. Det visade sig att uppfattad struktur (instabilitet, komplexitet, spänning) och känslor (sorg, ilska och uttrycksfullhet) delvis kan tolkas utifrån effekter av melodiernas accentstrukturer och betoningar på vissa toner.
I en andra studie fick musiker spela ett urval av dessa varierade melodier med avsikt att uttrycka glädje, sorg, ömsinthet och ilska. Musikerna använde ljudstryka och artikulation för att kompensera för bristande inneboende uttryck i melodierna. De betonande också vissa toner med relevans för känslouttrycket via artikulation, ljudstyrka och timing.
I en tredje studie bedömde lyssnare enkla tretonssekvenser med olika melodiska, metriska och rytmiska accenter. Accenter på en ”spänd” ton förhöjde förnimmelsen av ilska. En exponerad ton som var betydelsefull för tonarten dur påverkade upplevelsen av glädje, medan en betydelsefull ton i tonarten moll påverkade upplevelsen av sorg.
Avhandlingens resultat talar för ett dynamiskt synsätt på melodistrukturer och musikutförande. Det innebär att musikupplevelsen inte bara baseras på enskilda musikaliska parametrar utan också på deras samspel med varandra. Denna nyvunna kunskap är intressant för musikanalytiker, musikvetare, musikpsykologer, musiker och kompositörer.
Med den nya kunskapen kan musiker lära sig att betona toner som är avgörande för känslouttrycket. Man skulle också kunna förutsäga den förväntade effekten av en given melodistruktur eller ett utförande, genom att använda statistiska metoder.