Skip to main content

Livscykel kartlagd hos unik organism i extrem miljö

Pressmeddelande   •   Feb 19, 2007 09:04 CET

Mikroorganismer som trivs bäst under extrema förhållanden, som i het syra, kan både användas som modell för hur livet på jorden uppkommit, eller kan uppstå på andra planeter, och ge kunskap om människan. En forskargrupp vid Uppsala universitet har studerat cirka 2000 gener hos en sådan organism och kartlagt dess livscykel.


Rönen publiceras denna vecka i en artikel i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift Proceedings of the National Academy of Sciences, USA. Forskarna har med hjälp av mikroarray-teknik lyckats mäta uttrycket av samtliga cirka 2000 gener hos mikroorganismer som växer vid 80ºC, så kallade hypertermofiler. Organismerna, från släktet Sulfolobus, representerar livets tredje utvecklingslinje, arkéerna, och återfinns i heta källor jorden runt, t ex i närheten av vulkanen Vesuvius utanför Neapel, på Island och i Yellowstone National Park i USA. De extrema livsbetingelserna, där organismerna växer optimalt i het syra, innebär att de inte bara är intressanta på grund av sin unika biologi, utan även som modellsystem i teorier för hur livet en gång kan ha uppkommit i varma miljöer tidigt under jordens utveckling.

- Kunskap om dessa organismer är också intressant vid sökandet efter
liv på andra planeter och månar med sina extrema miljöer, säger Rolf Bernander, professor i molekylär evolution vid Evolutionsbiologiskt Centrum (EBC), som tillsammans med doktoranden Magnus Lundgren står bakom studien.

De har identifierat cirka 160 gener som specifikt aktiveras i olika stadier när cellerna tillverkar en ny kopia av kromosomen (replikation), segregerar de två dotter-kromosomerna (mitos), och sedan delar sig (cytokines). Gruppen har tidigare visat att kromosomen i Sulfolobus-arter, i motsats till alla andra organismer utan cellkärna, replikeras från tre olika startpunkter istället för en enda. Detta var överraskande eftersom detta tidigare ansågs utgöra en av de viktigaste skiljelinjerna mellan organismer med eller utan cellkärna. Dessa unika organismer saknar alltså cellkärna, men har replikation och cellcykel som liknar högre organismers.

- Tillsammans med det faktum att många av arkéernas gener är mycket
lika sina motsvarigheter hos högre organismer, så innebär detta att resultaten även kan ha betydelse för förståelsen av celltillväxt och cellcykelkontroll hos exempelvis människa, säger Rolf Bernander.

Artikeln: http://www.pnas.org/cgi/content/abstract/0611333104v1

För mer information, kontakta Rolf Bernander, professor i molekylär evolution, tel: 018 – 471 46 98, 070-866 75 74, e-post: Rolf.Bernander@ebc.uu.se eller Magnus Lundgren, doktorand, tel: 018-471 49 51, Magnus.Lundgren@ebc.uu.se

Läs mer: http://artedi.ebc.uu.se/molev/resarch/archaea.html


Länk till pressmeddelande med eventuella bilder: http://info.uu.se/press.nsf/pm/livscykel.kartlagd.id624.html


Pressinformatör
Anneli Waara

E-post Anneli.Waara@uadm.uu.se
Telefon: 018-471 1974
Mobil: 0704-250718
Fax: 018- 471 1520
Adress: Box 256, 751 05 Uppsala