Ändrade antagningsregler vid Uppsala universitet

Uppsala universitet väljer nu att ändra i antagningsordningen för vad som gäller vid antagning vid lika meriter. Den samlade bedömningen är att nackdelarna överväger fördelarna med att använda underrepresenterat kön som urvalskriterium. Istället blir det lotten som får avgöra.

Frågan diskuterades vid dagens sammanträde i konsistoriet och beslutet blev en ändring i antagningsordningen. Det uppmärksammade fallet vid SLU, där kvinnor som sökt veterinärutbildningen anser att de systematiskt missgynnats vid antagningen, har visat att den tolkning av högskoleförordningen som de flesta lärosäten gjort kan ge dessa konsekvenser. Detta gäller framför allt i små antagningsgrupper, t ex kvoten från folkhögskolor, och på utbildningar där det krävs maximal antagningspoäng för att komma in. Att just kvinnor missgynnas i dessa situationer beror på att kvinnor generellt har bättre betyg än män och dessutom utgör en majoritet av de sökande på en rad populära utbildningar.

Liksom många andra lärosäten har Uppsala universitet haft en regel att om två sökande har samma meriter när det gäller betyg och högskoleprov, så ska underrepresenterat kön bland de antagna ges förtur. Detta är i enlighet med högskoleförordningen som säger att ”vid i övrigt likvärdiga meriter får urval göras dels genom prov eller intervjuer, dels med hänsyn till kön i syfte att förbättra rekryteringen av studenter från underrepresenterat kön”. Men diskrimineringslagen säger att den som bedriver utbildningsverksamhet inte får diskriminera studenter som deltar i eller söker utbildning, och här har tingsrätten i fallet med veterinärutbildningen ansett att antagningsförfarandet strider mot lagen och leder till diskriminering. Och det är här det oklara rättsläget uppstått. Det finns möjlighet i diskrimineringslagen att göra undantag för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män vid tillträde till högre utbildning, men hur kan det användas? Vad är tillåtet att göra för att främja jämställdheten?

-    Det kan ta tid innan den juridiska processen är klar, men den orättvisa det nuvarande systemet gör individen är större än den systemförändring man vill åstadkomma. Därför gör universitetet bedömningen att nackdelarna är större än fördelarna med det system vi har idag, så i avvaktan på att rättsläget klarnar blir det lotten som får avgöra vid samma meriter framöver, säger rektor Anders Hallberg.

-    Lottning är egentligen inte tillfredställande, det är inget vi vill ha. Men det är det alternativ som är minst dåligt i nuläget.

För mer information, kontakta Einar Lauritzen, chef vid Studerandebyrån, 018-471 1792, 070-425 0370, einar.lauritzen@uadm.uu.se