När väljer EU militär intervention?

Varför blir vissa konflikter utvalda för intervention medan andra inte blir det? Och vilka faktorer bidrar till att driva fram eller hålla tillbaka EU:s militära operationer? Katarina Engberg, departementsråd vid Försvarsdepartementet och tidigare diplomat vid den svenska EU-representationen och, har i sin avhandling granskat av några av EU:s första sex militära operationer. 

Avhandlingen innehåller i vissa avseenden unikt material som publiceras för första gången. De viktigaste fallen är Libanonkriget 2006 då EU för ett tag övervägde att ingripa militärt men sen inte gjorde det och EU:s militära insats i Demokratiska Republiken Kongo under presidentvalen där hösten 2006.

Ett syfte med avhandlingen är att bidra till ökad förståelse varför vissa konflikter blir utvalda för intervention och andra inte blir det. Ett annat är att visa hur olika faktorer bidrar till att driva fram eller hålla tillbaka EU:s militära operationer. I centrum står förhållandet mellan politiska faktorer och resursfaktorer samt mellan den som intervenerar och den som blir utsatt för intervention.

Katarina Engberg konstaterar att multilaterala interventioner blivit allt vanligare sedan kalla krigets slut. Inom ramen för dessa har det i praktiken uppstått en internationell arbetsfördelning där regionala organisationer som EU, men också den Afrikanska Union (AU) spelar en ökande roll. EU:s roll har under 00-talet varit att utföra mindre men krävande operationer på FN:s uppdrag i Afrika och att vara avlösare till NATO efter krigen på Balkan.

De lokala aktörerna i insatsområdena spelar en ökad roll för om en operation kan bli av eller inte. Ett godkännande av de regionala organisationerna i området har i praktiken varit avgörande. Vidare visar Katarina Engberg att EU lidit av sin begränsade ledningsförmåga och den resursbrist som uppstått därför att krigen i Irak och Afghanistan lett till en överansträngning av den globala tillgången på marktrupp.

- De regionala organisationerna borde vara bättre representerade när FN och dess säkerhetsråd diskuterar om en militär operation skall genomföras eller ej. Vidare bör det föras en mer öppen diskussion om grunderna för om en konflikt skall väljas ut för intervention. Idag avgörs detta i hög grad av ett fåtal centrala aktörer som ”kan spela det institutionella pianot”, säger Katarina Engberg.

För mer information, kontakta Katarina Engberg, tel: 070-398 5601 e-post: katarina.engberg@defence.ministry.se

Ladda ner avhandlingen från universitetets hemsida.