Skip to main content

Ny avhandling utmanar fördomar om invandrare från krigsdrabbade områden

Pressmeddelande   •   Jun 12, 2013 07:00 CEST

Händelser som bombdåden vid Boston maraton verkar bekräfta människors misstankar om att invandrare från krigsdrabbade länder som Tjetjenien, Bosnien och Irak hyser ett inneboende hat på grund av traumatiska upplevelser och uppbrott. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Jonathan Hall att personer som upplevt krig och sedan bosatt sig någon annanstans ofta har mer återhållsamma attityder än de som stannat i hemlandet.

Det finns många antaganden om att invandrare från krigsdrabbade länder som Tjetjenien, Bosnien och Irak hyser ett inneboende hat på grund av vad de varit med om. Som en reaktion på detta möter invandrare ökade restriktioner och press att assimilera sig kulturellt. Sådana populära antaganden om människor från krigsdrabbade områden är dock fortfarande inte empiriskt prövade.

En ny avhandling i freds och konfliktvetenskap från Jonathan Hall vid Uppsala universitet utmanar sådana påståenden genom att använda nya data från två storskaliga studier utförda samtidigt i ursprungslandet Bosnien och i bosättningsladet Sverige. Etnisk rensning under Bosnienkriget (1992-95) genererade en massiv flyktingkris. Sveriges beslut att 1993 bevilja permanent uppehållstillstånd till dessa flyktingar resulterade i en stor och representativ population av ex-jugoslaver bosatta i Sverige.

I motsats till den allmänt rådande bilden visar resultaten i avhandlingen att under vissa omständigheter verkar migranter faktiskt vara mer återhållsamma än de som valt att stanna kvar i hemlandet efter kriget. Att komma till ett annat land kan erbjuda en utväg från svåra krigs- och efterkrigstillstånd som kan resultera i kvardröjande förbittring efter att kriget tagit slut. Samtidigt kan migrationen förse de krigsdrabbade individerna med fler verktyg för att hantera krigstrauman och förluster. Detta kan medföra att dessa personer inte har samma behov att försvara gruppidentiteten för att hantera sina egna upplevelser.

Dessutom är bikulturalism, snarare än kulturell assimilering, förknippat med mer fredliga attityder hos invandrare. Samtidigt verkar kulturell separation helt förenlig med fredliga attityder hos invandrare från krigsdrabbade länder, vilket illustreras av de som upprätthåller ett separat men inkluderande jugoslaviskt kulturarv i Sverige.

Således verkar upprätthållandet av multikulturalism och socioekonomisk välfärd hos invandrare främja återhållsamhet snarare än att uppmuntra extremism. I samband med främlingsfientliga reaktioner på traumatiskta händelser, så som terrorism, hörs ofta det motsatta.

- Resultaten i avhandlingen medför viktiga implikationer för migrations- och integrationspolicy i bosättningsländerna. Minskade resurser för coping kan resultera i mer hätska attityder relaterade till konflikten i hemlandet, medan ökade resurser för coping kan motverka detta. Trenden mot att införa utökade restriktioner mot invandrare, placerandet av flyktingar i läger, polisbevakning av invandrartäta områden, rasprofilering och allmänhetens krav på kulturell assimilering i ”liberala” bosättningsländer är därför oroande, säger Johathan Hall.

För mer information kontakta Jonathan Hall, tel: 0709-948 737, e-post: Jonathan.Hall@pcr.uu.se
In English, please!

Läs mer om avhandlingen Migration and Perceptions of War: Simultaneous Surveys in Countries of Origin and Settlement och ladda ner den.

Uppsala universitet - kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se