Nya masterexamen fortfarande okänd i arbetslivet

Den nya masterexamen som infördes 2007 blev en succé bland studenterna, men inte i arbetslivet där den fortfarande är ganska okänd. Det visar en undersökning som universiteten i Lund, Uppsala och Göteborg gjort tillsammans.

- En master ger inte bara ämneskunskaper utan också förmåga att analysera, strukturera och självständigt planera sitt arbete. Det är en dynamisk kompetens som gör studenterna till en tillgång också på lång sikt för arbetsgivaren, skriver idag prorektorerna Eva Åkesson, Lunds universitet, Lennart Weibull, Göteborgs universitet och Kerstin Sahlin, Uppsala universitet på UNT:s debattsida.

2009 utexaminerades de första studenterna som gått den nya tvååriga masterutbildningen i Sverige. Mastern – eller examen på avancerad nivå som den också kallas – tillkom som ett led i det europeiska samarbetet som ska underlätta studentutbyte och rörligheten inom Europa. Efter den treåriga grundutbildningen kan man läsa vidare och ta en masterexamen.

Den nya svenska masterutbildningen har alltså blivit en stor framgång visar rapporten – inte minst bland de många internationella studenter som sökte sig till Sverige och de svenska yrkesverksamma som tog chansen att vidareutbilda sig. Men mest påtagligt är kanske det internationella genomslaget. Flera masterutbildningar har utpräglad internationell profil med all undervisning på engelska. Det har lockat mängder med inte minst utomeuropeiska studenter. Andelen internationella studenter var över 60 procent i den första masterskullen som kom ut på arbetsmarknaden våren 2009.

Generellt har masterutbildningarna vitaliserat och höjt kvaliteten inom den högre utbildningen visar uppföljningsrapporten. Universiteten har skapat en mängd nya, spännande tvärvetenskapliga utbildningar. Av de 680 nya masterutbildningar som erbjöds första året i Sverige lockade 460 av dem tillräckligt många sökande för att köra igång.

Sammanlagt är det 13 masterutbildningar i Lund, Uppsala och Göteborg som studerats. Intervjuer med både lärare och studenter visar att studenterna är mycket positiva till den mer blandade studentgrupp som ”mastrarna” erbjudit.  Att ha många dels utländska, dels äldre studiekamrater med arbetslivserfarenhet, innebar utmaningar. Men generellt gillade alltså studenterna det åldersblandade globala klassrummet och tyckte att de olika bakgrunderna och erfarenheterna höjde utbildningskvaliteten.

Däremot är studenterna kritiska till kopplingen till arbetslivet på en del masterutbildningar och de efterlyser mer riktad studie- och karriärvägledning.

I huvudsak finns två typer av masterutbildningar vid Lunds, Göteborgs och Uppsala universitet visar rapporten; dels profilerade, tillämpade tvärvetenskapliga utbildningar, dels bredare utbildningar där studenterna har större möjlighet att välja kurser efter eget intresse.

De profilerade utbildningarna har ofta en närmare koppling till arbetslivet och attraherar inte oväntat fler studenter.

-     Men trots det råder osäkerhet om vad den nya examen står för, inte minst bland de svenska arbetsgivarna. Vi universitet måste alltså intensifiera våra informationsinsatser när det gäller arbetslivet, säger prorektorerna Eva Åkesson, Lunds universitet, Lennart Weibull, Göteborgs universitet och Kerstin Sahlin, Uppsala universitet.

Projektrapporten ”The Swedish Master Project: The Introduction of the second cycle at three Swedish universities” kan läsas på universitetets hemsida.

Hanne Smidt har lett projektgruppen och i projektet har också funnits projektledare från respektive universitet, Tina Josefson, Lunds universitet, Ulf Dalnäs, Göteborgs universitet, och Maivor Sjölund, Uppsala universitet.

Mer information: Maivor Sjölund, projektledare vid enheten för kvalitet och utvärdering, Uppsala universitet, tel: 070-425 08 66, maivor.sjolund@uadm.uu.se