Om estlandssvenskarnas historia

Estlandssvenskarnas historia, kultur, levnadsförhållanden och språk är ämnet för en öppen seminarieserie som anordnas av Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet under våren. Seminarierna är öppna för allmänheten.

I flera hundra år har det funnits svensktalande i Estland. När andra världskriget bröt ut var det drygt 8 000 personer som var bosatta på landsbygden, främst i kusttrakterna i landets nordvästra del. De livnärde sig huvudsakligen på jordbruk, boskapsskötsel, fiske och säljakt. Under andra världskriget flydde merparten till Sverige och en mindre del blev kvar i Estland. På senare tid har många forskare intresserat sig för estlandssvenskarnas historia.

Under våren anordnar Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet en serie med seminarier som handlar om estlandssvenskarnas liv. Träffarna är en gång i månaden och innehåller både föredrag och efterföljande diskussion.

Vid första seminarietillfället kommer antropologen Kristina Rosen och filmfotografen Peter Östlund som berättar om ett aktuellt filmprojekt rörande estlandssvensken Bernhard Schmidt, född 1879 på Nargö. Bernhard Schmidt gjorde viktiga landvinningar inom optiken och bidrog till spegelteleskopens utveckling. Kristina Rosen och Peter Östlund presenterar filmarbetet, ett besök vid observatoriet i Bergedorf och resor till Nargö samt visar en testversion av filmen. 

Alla intresserade är varmt välkomna!

Adress: Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier, Gamla torget 3, Uppsala, 

Lokal: Iresbiblioteket, 3 trappor 

Tid: Onsdag 24 januari klockan 18-20. OBS! Porten på gatuplanet låses automatiskt klockan 18:00 så kom i tid.

Ingen föranmälan krävs.

För mer information kontakta Ingvar Svanberg ingvar.svanberg@ires.uu.se eller Hele Kiimann hele.kiimann@ires.uu.se