Skip to main content

Radioaktiv nödraket gör det lättare att spåra molekyler

Pressmeddelande   •   Okt 03, 2005 16:40 CEST

Inom bland annat läkemedelsindustrin är det viktigt att spåra molekyler i kroppen. Linda Samuelsson har utvecklat metoder för att bygga in en radioaktiv ”nödraket” i molekyler som gör det enklare att följa deras väg i en organism.

Hon har även studerat hur proteiner påverkas av så kallade osmolyter, kroppens skyddsmolekyler. Avhandlingen presenteras 7 oktober 2005.

Linda Samuelsson
Methods for the Synthesis of PET Tracers and NMR Studies of Ribonuclease A
ISBN: 91-554-6338-X
Abstract

Kemiska föreningar som läkemedel eller kroppsegna föreningar är i allmänhet väldigt små. Därför måste man använda sig av olika knep för att kunna studera dem. En strategi som vanligen används är att sätta fast en ”nödraket” i molekylen så att den blir lättare att följa.

Att spåra molekyler är viktigt inom en rad områden, exempelvis vid framställning av nya läkemedel eller för att ta reda på hur miljöföroreningar sprids.

Linda Samuelsson har vidareutvecklat ”nödrakets”-metoden. Hon har tillverkat små organiska föreningar, bland annat en potentiell tumörspårare, som innehåller en ”nödraket” i form av den radioaktiva isotopen kol-11.
Kol-11 är en kolisotop som sänder ut gammastrålning när den sönderfaller. Strålningen går att mäta med en PET-kamera, vilket ger en bild som visar hur radioaktiviteten har fördelats i kroppen.

- Metoden går att använda för att spåra tumörer i kroppen. Förhoppningsvis kan den här tumörspåraren användas för diagnos av cancer hos patienter i framtiden, säger Linda Samuelsson.

Avhandlingens andra studie handlade om hur proteiner påverkas av så kallade osmolyter. Osmolyter är små, kroppsegna föreningar som finns naturligt hos alla organismer. De fungerar som skyddsmolekyler när omgivningen inuti organismens celler, eller runt omkring, ändras drastiskt. Trots omfattande studier av osmolyter vet forskarna väldigt lite hur det går till när de skyddar celler och organismer.

Linda Samuelsson har studerat hur proteinet RNas påverkas av urea (urinämne) och/eller osmolyter genom att utnyttja principen att det är lättare att se många likadana molekyler än en ensam. Ett instrument, som kallas NMR-spektrometer, användes för att studera detta. Detta instrument användes till två saker: dels att mäta hur snabbt RNas är som enzym, dels att titta på storleken hos RNas i närvaro av urea och /eller osmolyter.

Resultaten från studien har kastat nytt ljus på osmolyternas skyddsförmåga.
På sikt hoppas jag att resultaten kan komma till nytta inom områden som odling av grödor i torra områden samt förlängning av förvaringstiden för donerade organ.

Linda Samuelsson kan kontaktas på 073-9992652


Anneli Waara