Språktillhörighet kopplad till allergirisk

Att var född under influensaepidemier tycks inte ha någon betydelse för risken att utveckla allergi. Men att vara engelskspråkig är en riskfaktor, vilket tyder på att andra, okända riskfaktorer kopplade till kulturella eller genetiska skillnader betyder mer. Det visar resultat från en unik Europastudie om allergi, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Public Library of Science, PLoS. Spelar det någon roll när och var man är född, när det gäller utvecklingen av allergisk sjukdom? Barnallergologer brukar hävda att exponering i tidig barndom, främst det första året, kan vara avgörande för barnets allergiutveckling. En rad mindre studier från olika länder har visat att om man är född på våren eller sommaren, och därmed utsätts för pollen de första levnadsmånaderna, så är risken större att man sedan utvecklar pollenallergi. Det har också hävdats att luftvägsinfektioner i tidig barndom kan påverka allergiutvecklingen, liksom exponering för solljus som ger högre halter av D-vitamin i kroppen. I den stora internationella Europastudien över luftvägssjuklighet och hälsa (ECRHS) har dessa faktorer studerats närmare. Undersökningen är betydligt större än samtliga tidigare publicerade studier inom detta område. Totalt ingick över 200 000 vuxna, födda 1945-1973, från städer i hela världen med en tonvikt på europeiska städer. I genomsnitt hade 22 procent hösnuva men det fanns stora skillnader mellan olika områden. Resultaten ger dock inget stöd till tidigare teorier. Man fann till exempel inga samband mellan hösnuva eller allergi i vuxen ålder och vilken månad man var född. Inte heller fanns en förhöjd allergiförekomst hos personer födda under 1957 eller 1968, år med världsomfattande epidemier av influensa. Däremot fanns en generell trend med ökande förekomst av allergier i världen, med mer hösnuva och allergier i yngre generationer. Geografin spelade också en viss roll. Förekomsten var lägre på högre latituder, men undantagen var flera. Men det fanns en tydlig effekt av vilket språkområde man tillhörde. - Engelskspråkiga länder hade högst förekomst av allergier, och spanskspråkiga länder hade lägst. Även det nordiska språkområdet hade relativt lite hösnuva och allergier. Detta kan spegla okända riskfaktorer kopplade till kulturella eller genetiska skillnader, säger Dan Norbäck, docent i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien. Kontaktperson: Dan Norbäck, tel: 018-611 36 49, 070-810 88 49 eller via e-post: dan.norback@medsci.uu.se Anneli Waara