Svårt att påverka skolnedläggningar

Att demonstrera och göra namninsamlingar för att protestera mot skolnedläggning hjälper sällan. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Störst chans att påverka beslutet har aktivister som använder lobbying eller som bor i välbärgade områden.

- Aktivister som vill påverka skolnedläggningar bör i första hand fokusera på lobbying och kontakta beslutsfattare direkt, eller om det är möjligt, kombinera lobbying med protester, säger Jonas Larsson Taghizadeh, forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.

I sin avhandling har han undersökt aktivismen i samband med skolnedläggningar i de 29 största kommunerna i landet (se bifogad tabell). Han redovisar hur många förslag på nedläggningar som har funnits och hur många som har genomförts. Han redovisar också på vilka sätt som protesterna har gått till; genom brev, protestlistor och namninsamlingar.

- Det är bara under speciella omständigheter som protestaktionerna påverkar beslutet: om det är viktiga väljargrupper som engagerar sig, om det är rörliga väljare det handlar om, eller – om Centerpartiet sitter i majoriteten och det är deras kärnväljare som berörs, säger Jonas Larsson Taghizadeh.

Det är större sannolikhet att en intressegrupp får behålla sin skola om de kan föreslå alternativa sparförslag eller komma med ny information om kapacitetsutnyttjandet i skolan och/eller ny information om uppgifter som saknas i kommunens ekonomiska beräkningar.

- I skolnedläggningsprocesser finns ofta en stor osäkerhet när det gäller befolkningsutveckling och ekonomiska kalkyler. Det skapar en möjlighet för medborgare att få beslutsfattarna att ändra uppfattning om hur de kan nå sina ekonomiska mål. Resultaten har viktiga implikationer för aktivister, säger Jonas Larsson Taghizadeh.

Enligt avhandlingen är aktivister i områden med många högutbildade föräldrar med tjänstemannayrken, bättre på att presentera ny information för politikerna. De lyckas därför oftare att påverka skolnedläggningar. Aktivister i bostadsområden med många utlandsfödda, i jämförelse, presenterar sällan sådan information.

- Det här visar på ett stort problem för de som fattar beslutet. Enligt demokratiska principer bör alla medborgare ha samma möjlighet att delta i och påverka politiken, oavsett politiska resurser. Men det svenska politiska systemet på lokal nivå tycks bygga på ett politiskt språk och ett sätt att argumentera som skapar genvägar för resursstarka medborgare att påverka, säger Jonas Larsson Taghizadeh.

Avhandlingens slutsats är att beslutsfattare i högre grad bör närma sig resurssvaga medborgare och även lyssna på mindre viktiga väljargrupper. I förlängningen leder det till en mer jämlik process och till att ett större spektrum av perspektiv kommer med i planeringen.

Larsson Taghizadeh, Jonas (2016) Power from Below?: The Impact of Protests and Lobbying on School Closures in Sweden

Kontakt:

Jonas Larsson Taghizadeh, forskare vid institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet

jonas.larsson@statsvet.uu.se

Mobil: 076-809 70 14