​Vinnare och förlorare med kortare arbetstid

Ska man jobba mer eller mindre? Vad är bra för mig och vad är bra för staten? Att få kortare arbetstid är något många vill ha. I en ny avhandling från Uppsala universitet görs en ekonomiskhistorisk analys av hur diskussionen kring arbetstidsförkortning har gått under 1900-talet.

– Jag har tittat på hur den har formulerats som en fråga. Det som är intressant är att det är en fråga som har rört på sig. Den har betytt många olika saker. Diskussionen om vad arbetstidsförkortning kostar och vem den är bra för har sett väldigt olika ut under olika perioder, säger Linn Spross, fil dr i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

I avhandlingen Ett välfärdsstatligt dilemma har Linn Spross undersökt hur staten har sett på arbetstidsförkortningar under 1900-talet. Hon har granskat alla statliga utredningar under åren 1919-2002.

– Att det har gjorts så pass många utredningar visar att det är en fråga som staten har tyckt varit viktig. Alla utredningar har inte slutat med ett nytt lagförslag, men det har hela tiden funnits ett behov av att diskutera det och formulera det på en politisk nivå, säger Linn Spross.

Arbetstidsfrågan handlade till mitten av 1950-talet om det statliga ansvaret att skydda arbetarna från att bli utnyttjade sågs som en investering som kunde höja produktiviteten. Den kom sedan att formuleras som en fråga om ett konsumtionsval som arbetaren kunde göra. Mot slutet av 1900-talet kom flexibilitet att värderas högre än arbetstidsförkortning och reformen dödförklarades. Som titeln antyder har den oavsett vilken form den fått inneburit ett dilemma för välfärdsstaten:

– Fritiden har varit en del av välfärden, någonting som en stat bör ge sina medborgare för att ge dem tid som är annorlunda och frånkopplad arbetstiden. Men fritid har också varit ett hot mot arbetstiden och därmed ett hot mot välfärden: Om vi är mer lediga, hur ska vi då få ihop pengarna som samhället behöver? säger Linn Spross.

Frågan har förändrats och omformulerats över tid, vilket hänger ihop med föreställningar om maktförhållanden på arbetsmarknaden, föreställningar om ekonomi samt fritidens värde. Mycket forskning om välfärdsstaten utgår från välfärdsstaten uppgift att vara ett skyddsnät och se till att arbetslösa medborgare får arbete eller klarar sig ändå. Att istället undersöka spänningen mellan arbete och fritid, som i den här avhandlingen, visar på välfärdsstatens relation till arbete och det ekonomiska systemet. Mer fritid blir i detta sammanhang problematiskt.

– Man kan nog inte förvänta sig att arbetstidsförkortning är en fråga som välfärdsstaten kommer driva av sig själv. Om den ska leva vidare kommer det krävas starka påtryckningar från annat håll, säger Linn Spross.

Spross, Linn (2016): Ett välfärdsstatligt dilemma: Statens formuleringar av en arbetstidsfråga 1919–2002

Kontakt:

Linn Spross, linn.spross@ekhist.uu.se

telefon 018-471 12 30, 070-775 74 50