Pressmeddelande -

​Bakteriehalt i brännblåsor fokus för ny studie på Akademiska

Finns det bakterier i brännblåsor hos brännskadade patienter eller är vätskan steril? Det ska en studie på Akademiska sjukhuset klarlägga. Resultaten kan leda till ändrade rutiner för om blåsor ska tas bort eller lämnas kvar. Ökad kunskap om bakteriefloran kan också underlätta valet av antibiotika.

Akademiska sjukhuset har tillsammans med Universitetssjukhuset i Linköping nationellt ansvar för svåra brännskador. Patienter som vårdas på sjukhusets brännskadecentrum har ofta många och stora brännblåsor. Här tar man rutinmässigt bort brännblåsor för att kunna rengöra och göra korrekta bedömningar inför fortsatt vård. Men på mindre sjukhus och inom primärvården låter man inte sällan brännblåsor sitta kvar som sterila förband medan vätskan torkar ut.

– I direkt anslutning till skadan är brännblåsorna oftast rena, men bakterier kan utvecklas med tiden. Syftet med studien är att klarlägga i vilken omfattning det finns bakterier och av vilken sort. Ökad kunskap underlättar val av antibiotika. Om det däremot visar sig att vätskan är steril kan vi komma att ändra våra rutiner och oftare låta blåsorna sitta kvar, säger Fredrik Huss, överläkare och områdesansvarig på Akademiska sjukhusets brännskadecentrum.

På Akademiska vårdas cirka 300 patienter årligen för svåra brännskador. Vårdtiden är inte sällan flera månader. I flertalet fall handlar det om personer som brännskadats i samband med bostadsbrand eller, för de yngre, skållningsskador.

I studien, som pågår under hösten 2015 och början av 2016, räknar man med att inkludera 30 patienter.

Mer information:
Fredrik Huss, överläkare och områdesansvarig på brännskadecentrum, 018-611 37 57 eller 0738-67 04 83, e-post: fredrik.huss@akademiska.se
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • brännskada
  • brännblåsor
  • brännskadecentrum
  • briva

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Forskare efterlyser rikstäckande brandskaderegister

    Omkring hälften av de 1 400 personer som skadas svårt i brand i Sverige varje år behöver sjukhusvård eller dör av sina skador. Bland de svårast drabbade är män och äldre personer överrepresenterade. Men det är svårt att dra slutsatser om riskfaktorer, enligt en ny studie.

  • Ny metod ska säkerställa rätt vätskemängd vid svåra brännskador

    Patienter med svåra brännskador får ofta för mycket vätska det första dygnet vilket ökar risken för vätskeansamlingar, så kallade ödem. Både lungfunktionen och blodcirkulationen riskerar att påverkas och personen tvingas ligga i respirator med längre vårdtid som följd. På brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset prövas nu ett nytt sätt att styra vätsketillförseln och få bättre vätskekontroll.

  • Nationell hudbank på Akademiska gynnar svårt brännskadade

    Hud från avlidna donatorer är en viktig resurs vid svåra brännskador. Huden används som biologiskt förband för att gynna sårläkningen, minska risken för infektioner och dämpa inflammation. Från 1 maj finns en hudbank knuten till vävnadsinrättningen/brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset.

  • Akademiska får förlängt avtal för svåra brännskador

    Socialstyrelsen har beslutat att förlänga tillståndet att bedriva rikssjukvård för svåra brännskador på Akademiska sjukhuset. Nuvarande tillstånd skulle ha löpt ut vid årsskiftet 2014-2015, men nu får sjukhuset fortsätta fram till den 30 juni 2016.