Pressmeddelande -

​Bakteriehalt i brännblåsor fokus för ny studie på Akademiska

Finns det bakterier i brännblåsor hos brännskadade patienter eller är vätskan steril? Det ska en studie på Akademiska sjukhuset klarlägga. Resultaten kan leda till ändrade rutiner för om blåsor ska tas bort eller lämnas kvar. Ökad kunskap om bakteriefloran kan också underlätta valet av antibiotika.

Akademiska sjukhuset har tillsammans med Universitetssjukhuset i Linköping nationellt ansvar för svåra brännskador. Patienter som vårdas på sjukhusets brännskadecentrum har ofta många och stora brännblåsor. Här tar man rutinmässigt bort brännblåsor för att kunna rengöra och göra korrekta bedömningar inför fortsatt vård. Men på mindre sjukhus och inom primärvården låter man inte sällan brännblåsor sitta kvar som sterila förband medan vätskan torkar ut.

– I direkt anslutning till skadan är brännblåsorna oftast rena, men bakterier kan utvecklas med tiden. Syftet med studien är att klarlägga i vilken omfattning det finns bakterier och av vilken sort. Ökad kunskap underlättar val av antibiotika. Om det däremot visar sig att vätskan är steril kan vi komma att ändra våra rutiner och oftare låta blåsorna sitta kvar, säger Fredrik Huss, överläkare och områdesansvarig på Akademiska sjukhusets brännskadecentrum.

På Akademiska vårdas cirka 300 patienter årligen för svåra brännskador. Vårdtiden är inte sällan flera månader. I flertalet fall handlar det om personer som brännskadats i samband med bostadsbrand eller, för de yngre, skållningsskador.

I studien, som pågår under hösten 2015 och början av 2016, räknar man med att inkludera 30 patienter.

Mer information:
Fredrik Huss, överläkare och områdesansvarig på brännskadecentrum, 018-611 37 57 eller 0738-67 04 83, e-post: fredrik.huss@akademiska.se
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • brännskada
  • brännblåsor
  • brännskadecentrum
  • briva

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Elisabeth Tysk

Presskontakt Presschef Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen 018-611 96 11

Relaterat innehåll

Forskare efterlyser rikstäckande brandskaderegister

Omkring hälften av de 1 400 personer som skadas svårt i brand i Sverige varje år behöver sjukhusvård eller dör av sina skador. Bland de svårast drabbade är män och äldre personer överrepresenterade. Men det är svårt att dra slutsatser om riskfaktorer, enligt en ny studie.

Ny metod ska säkerställa rätt vätskemängd vid svåra brännskador

Patienter med svåra brännskador får ofta för mycket vätska det första dygnet vilket ökar risken för vätskeansamlingar, så kallade ödem. Både lungfunktionen och blodcirkulationen riskerar att påverkas och personen tvingas ligga i respirator med längre vårdtid som följd. På brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset prövas nu ett nytt sätt att styra vätsketillförseln och få bättre vätskekontroll.

Nationell hudbank på Akademiska gynnar svårt brännskadade

Hud från avlidna donatorer är en viktig resurs vid svåra brännskador. Huden används som biologiskt förband för att gynna sårläkningen, minska risken för infektioner och dämpa inflammation. Från 1 maj finns en hudbank knuten till vävnadsinrättningen/brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset.

Akademiska får förlängt avtal för svåra brännskador

Socialstyrelsen har beslutat att förlänga tillståndet att bedriva rikssjukvård för svåra brännskador på Akademiska sjukhuset. Nuvarande tillstånd skulle ha löpt ut vid årsskiftet 2014-2015, men nu får sjukhuset fortsätta fram till den 30 juni 2016.

​Brännskadecentrum på Akademiska kvalitetsverifierat

Brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset, ett av landets två enheter för avancerad brännskadevård, har blivit verifierat av den europeiska brännskadeorganisationen EBA. Det innebär att centret bedöms ha kapacitet att omhänderta svårt brännskadade patienter under hela vårdförloppet, från skadetillfället till avslutad rehabilitering.

Avföringstransplantation prövas på brännskadade i världsunik studie på Akademiska

Svårt brännskadade som vårdas på sjukhus behöver ofta starka, breda antibiotika som förändrar tarmfloran och ökar risken att drabbas av infektioner orsakade av resistenta bakterier. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska sambandet mellan antibiotika, resistenta bakterier och tarmflora undersökas. Dessutom ska man för första gången utvärdera effekten av avföringstransplantation.

Ananasgel ska hjälpa svårt brännskadade barn

​En kräm baserad på ananasextrakt ska utprovas på barn som vårdas för svåra brännskador på Akademiska sjukhuset. Metoden används sedan årsskiftet på vuxna patienter med positiva resultat. Fördelarna är att man slipper skära bort den brända huden före transplantation vilket sparar tid, men också att patienten får mindre ärrvävnad.

​Respiratorvård av svårt brännskadade fokus i ny studie på Akademiska

I vilken omfattning och hur länge har brännskadade patienter behov av respirator? Det ska en ny internationell forskningsstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset ge svar på. Totalt ingår 300 kritiskt sjuka brännskadade patienter som vårdas inom intensivvården.

​Brännskadeexperter varnar för varma drycker och ljus

Cirka 60 procent av alla barn som brännskadas varje år är under tre år. Heta vätskor är den vanligaste orsaken och olyckorna sker oftast i hemmet. I samband med Internationella preventionsdagen mot bränn- och skållningsskador på barn den 7 december uppmärksammar brännskadeexperter på Akademiska sjukhuset föräldrar och andra närstående på risker och hur man kan förebygga olyckor.