Pressmeddelande -

Kvinnors hälsa efter bröstcancer fokus för nationell studie

Hur mår egentligen kvinnor som diagnostiserats och opererats för bröstcancer när det gått några år? Är det någon skillnad om man genomgått bröstrekonstruktion eller inte? Det ska en nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset ge svar på. Studien är den mest omfattande någonsin i Sverige av sitt slag.

– I dag saknas kunskap om hur kvinnor som opererat bort sitt eller sina bröst på grund av bröstcancer eller risk för bröstcancer mår på lång sikt. Vi vill studera hur de upplever sin livskvalitet och sitt allmänna hälsotillstånd. Vi vill ta reda på om livskvalitet och hälsotillståndet påverkas av om de genomgått en återuppbyggnad av bröstet eller inte. Ett viktigt syfte är också att se om återuppbyggnaden av brösten påverkar kvinnornas fortsatta vårdbehov och chanser att komma tillbaka i arbete, säger Maria Mani, plastikkirurg på Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige. Cirka 9 000 får diagnos varje år. Den mest förekommande bröstrekonstruktionen görs med implantat, men rekonstruktion kan också ske med egen vävnad från exempelvis buken eller ryggen. I en del fall återskapas bröstet i direkt anslutning till canceroperationen, men det är vanligare att detta sker vid en separat operation vid ett senare tillfälle.

Målgruppen för den nya studien, SweBRO, är cirka 9 000 kvinnor runtom i landet. Gemensamt för kvinnorna är att de haft en bröstcancerdiagnos eller opererat bort minst ett bröst under något av åren 2000, 2005 eller 2010. Även kvinnor med ärftlighet för bröstcancer omfattas eftersom de ofta rekommenderas att ta bort båda brösten i förebyggande syfte.

Samtliga personer som ingår i studien får ett informationsbrev där de inbjuds att delta genom att besvara en enkät på webben eller brevledes. I en senare del av studien kommer hälsoekonomi, till exempel vårdbehov och återgång till arbete att kunna studeras relaterat till olika operationsmetoder.


Studien genomförs i samverkan med Regionalt Cancer Centrum (RCC) Uppsala-Örebro och den nationella svenska bröstcancergruppen (SweBCG). I studiens arbetsgrupp finns representanter från samtliga sjukvårdsregioner.


FAKTA: Bröstrekonstruktion vid bröstcancer
* Görs vanligen med implantat, alternativt med egen vävnad.
* Görs antingen i direkt anslutning till bröstcancerkirurgi eller efter en tid.
* Statistik saknas nationellt för hur många kvinnor som gör en bröstrekonstruktion i ett senare skede. För de som gör rekonstruktionen direkt efter operation är de regionala skillnaderna stora: I Stockholmsregionen rör det sig om cirka en femtedel, i landet i övrigt mindre än 10 procent.
* Uppdatering av det Nationella vårdprogrammets riktlinjer för bröstrekonstruktion är på gång. I framtagandet medverkar bl.a. specialister inom bröstcancerkirurgi och plastikkirurgi vid Akademiska sjukhuset.
* På Akademiska har bröstcancerkirurger och plastikkirurger sedan en tid ett tätare samarbete och gör numera ett stort antal bröstrekonstruktioner med egen vävnad, så kallade DIEP-lambåer.


Mer information:
 Maria Mani, överläkare i plastikkirurgi på Akademiska sjukhuset och huvudansvarig för studien SweBRO, e-post: maria.rydevik.mani@akademiska.se, tfn: 0738-670475

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • bröstcancer
  • bröstrekonstruktion
  • maria mani
  • swebro
  • swebro-studien

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Relaterad media

Relaterat innehåll

  • Cancer toppar klinisk forskning på Akademiska

    ​Hälften av alla patientstudier på Akademiska sjukhuset berör cancer. Just nu pågår cirka hundra kliniska studier, bland annat nya behandlingar med biologiska läkemedel vid lymfom och malignt melanom. För första gången uppmärksammas betydelsen av patientstudier på internationella dagen för klinisk forskning den 20 maj med öppet hus och föredrag för personal och samarbetspartners.

  • Akademiska pionjär på ny antikroppsbehandling mot spridd cancer

    Som första sjukhus i världen behandlar Akademiska patienter med en ny antikropp mot spridd cancer. Antikroppen, som stimulerar immunförsvaret, injiceras direkt i metastaserna, i stället för via blodet som tidigare behandlingar av detta slag. Behandlingen ges inom ramen för en klinisk studie.

  • Akademiska först med kontaktterapi vid ändtarmscancer

    ​Från oktober inför Akademiska som första sjukhus i Sverige en ny form av brachyterapi vid ändtarmscancer. Behandlingen innebär att strålkällan läggs nära tumören. Det nya är att patienterna strålas lokalt med fotoner med låg energi vilket ger högre precision på ytliga tumörer. Metoden är särskilt gynnsam för äldre som inte kan opereras eller patienter som inte önskar stomi.

  • Akademiska först med skonsammare operation av lungmetastaser

    ​Som första sjukhus i Sverige har Akademiska infört en ny, mer skonsam operationsmetod vid lungmetastaser där titthålskirurgi kombineras med laser. Fördelarna är att mer av lungan kan bevaras, mindre smärta för patienten efter operationen och snabbare återhämtning.

  • ​Fusionsteknik ger mer träffsäker diagnos vid prostatacancer

    Tack vare ny, mer träffsäker bilddiagnostik som kombinerar ultraljud och magnetkamera, kan svåråtkomliga former av prostatacancer diagnostiseras effektivt. Som första sjukhus i Skandinavien använder Akademiska sedan ett år den nya fusionsmetoden i bred skala. Drygt 80 män har undersökts hittills och under 2016 kommer fler att omfattas.

  • Cytostatika och immunterapi jämförs i banbrytande lungcancerstudie

    Lungcancer är fortfarande den dödligaste cancerformen i Sverige. En orsak är att sjukdomen ofta upptäcks sent när den hunnit sprida sig. Tidigare har cytostatika varit förstahandsval vid icke-småcellig lungcancer, den vanligaste formen, men nu startar den första studien i sitt slag i världen där cytostatika jämförs med två sorters immunstimulerande läkemedel.

  • Patienter med lymfom kan slippa intensiv cytostatikabehandling tack vare PET-scanning

    ​Med hjälp av PET-scanning kan patienter med vissa former av Hodgkin’s lymfom slippa de allvarliga biverkningar viss cytostatikabehandling ger. Detta genom att scanningen kan förutsäga utfallet av behandlingen. Det framgår av en patientstudie i Europa och Australien publicerad i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM) 23 juni.

  • Mer träffsäker behandling av bröstcancer målet med studie på Akademiska

    Effekten av läkemedelsbehandling mot bröstcancer är väldigt olika. Eftersom vården saknar möjlighet att förutse resultatet erbjuds många patienter standardbehandling. Inom kort startas en studie på Akademiska sjukhuset, den första i sitt slag i världen, där man systematiskt testar hur känsliga samtliga bröstcancertumörer är för olika läkemedel. Målet är att kunna ge mer träffsäker behandling.

Fyll i din epostadress för att följa Akademiska sjukhuset

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Akademiska sjukhuset .

Okej