​Ny biomarkör kan ge mer träffsäker diagnostik vid akut bakteriell infektion

En ny biomarkör för akut bakteriell infektion visar högre träffsäkerhet än andra klinisk kemiska analyser som idag används i sjukvården. Det framgår av en studie genomförd av forskare vid Centre of Excellence Inflammation på Akademiska sjukhuset och vid Uppsala universitet. De lovande forskningsresultaten förväntas påskynda utvecklingen av ett snabbtest för kliniskt bruk.

– Den nya biomarkören, humant neutrofilt lipocalin (HNL), var bättre på att skilja friska personer utan infektion från patienter med infektion, samt patienter med icke-bakteriell infektion från patienter med bakteriell infektion, än flera av de etablerade biomarkörerna som idag existerar som klinisk kemiska analyser, berättar Per Venge, professor i klinisk kemi, som lett studien tillsammans med bland annat överläkare Karlis Pauksen, docent och ansvarig läkare för studien på Infektionskliniken.

I studien jämförde forskarna halterna av olika biomarkörer i blodprover från vuxna patienter med bakteriella infektioner, icke-bakteriella infektioner (främst vanliga virusinfektioner) och friska försökspersoner.

– Patienternas analysresultat jämfördes med klinisk diagnos och, i förekommande fall, även mikrobiologiska analyser och andra undersökningsresultat. De patienter som inkluderades hade antingen sökt vård akut på infektionsmottagningen på Akademiska sjukhuset eller i primärvården, berättar Karlis Pauksen.

De första resultaten från forskningsstudien publiceras i septembernumret av två ansedda vetenskapliga tidskrifter, Journal of Immunological Methods och Clinical and Vaccine Immunology. Resultaten är frukten av ett långvarigt forskningssamarbete mellan två forskargrupper, dels på infektionskliniken och klinisk kemi, knutna till Centre of Excellence Inflammation vid Akademiska sjukhuset, dels på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

– Utveckling av snabba och pålitliga biomarkörer för tidig diagnostik av akuta bakteriella infektioner kan leda till en mer rationell antibiotikaanvändning än idag och därigenom bidra till både minskad sjuklighet och minskad risk för utveckling av antibiotikaresistens i framtiden, avslutar Daniel Garwicz, doktor i medicinsk vetenskap och specialistläkare i klinisk kemi på Akademiska sjukhuset. Han har varit sammankallande i forskningsprojektledningen och är en av medförfattarna i studien.

Studien genomfördes i samarbete med det Uppsalabaserade kliniska diagnostikbolaget Fiomi Diagnostics AB och Diagnostics Development. Den finansierades med ett Bio-X anslag från Uppsala BIO, ALF-medel och motfinansiering från Diagnostics Development.

För mer information:

Per Venge, professor, klinisk kemi; e-post: per.venge@medsci.uu.se
Karlis Pauksen, docent, överläkare, Infektionskliniken, 018-611 56 44
Daniel Garwicz, med dr, specialistläkare i klinisk kemi; 018-611 42 02
Elisabeth Tysk, presschef, Akademiska sjukhuset, telefon: 018-611 96 11