Pressmeddelande -

Snabbspår ska påskynda utredning vid misstänkt cancer med ospecifika symtom

I september införs ett snabbspår vid Akademiska sjukhuset för patienter i Uppsala län med ospecifika symtom som kan bero på cancer. Primärvården ska kunna remittera direkt till medicinmottagningen för snabbutredning. Syftet är att minska patienternas väntan till diagnos och behandling.

– Vi räknar med att ta emot den första remissen 1 september. Snabbspåret är ett led i vårt arbete med standardiserade vårdförlopp som syftar till korta ledtiderna vid misstanke om cancer. I dag saknas en remissinstans för patienter som inte har symtom från ett specifikt organ. Det gör att väntan till diagnos och behandling kan bli oskäligt lång eller att patienten tvingas söka vård akut och då måste läggas in på sjukhuset för utredning som egentligen skulle kunna skötas i öppenvården, förklarar Anette Skoglund, verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin.

I Uppsala län har cirka 175 patienter per år ospecifika symtom som kan bero på cancer. För ungefär en femtedel handlar det om en cancersjukdom, men flertalet har andra sjukdomar.

– Det här är ett sätt att göra vården mer tillgänglig så att den som har cancersymtom snabbare får ett besked. Ingen ska behöva vänta i onödan, säger Vivianne Macdisi (S), sjukhusstyrelsens ordförande.

Standardiserade vårdförlopp är en nationell satsning initierad av regeringen och SKL för perioden 2015-2018. Syftet är att korta ledtider och minska de regionala skillnaderna så att cancervården blir mer jämlik. I dag omfattas 18 diagnoser, bland annat bröstcancer, bukspottkörtelcancer, prostatacancer, lever- och lungcancer. Hittills har fem vårdförlopp införts nationellt och ytterligare 13 ska införas under 2016, bland annat allvarliga, ospecifika symtom som kan bero på cancer. Akademiska har redan infört flera av dessa 13 vårdförlopp.

För medicinmottagningen innebär standardiseringen att målet från en välgrundad misstanke om cancer tills patienten har avslutande samtal med läkare och erbjuds behandling på berörd klinik ska ta maximalt 22 dagar. En speciell enhet inom internmedicin bildas med ansvar för remisshantering och snabbutredning.

– Med en gemensam remissingång blir det tydligt både för läkare i primärvården och patienterna vem man ska vända sig till. Vårt ansvar blir att säkerställa att patienten inom tre veckor genomgår relevanta undersökningar i syfte att fastställa en diagnos, säger Sofia Bosdotter Enroth, specialistläkare i internmedicin.

Charlotta Hagström blir kontaktsköterska med ansvar för att informera och stötta patienterna under utredningstiden.

– Många patienter har haft symtom länge och mår dåligt av ovissheten. Det betyder mycket att ha någon att ringa och samråda med, framhåller hon.

FAKTA: Snabbspår till cancerutredning vid ospecifika symtom
* Målgruppen är patienter med ospecifika symtom som misstänks bero på cancer.
* Primärvården får en gemensam remissingång till medicinmottagningen för denna patientgrupp.
* En ny enhet inom internmedicin bildas med ansvar för remisshantering och snabbutredning. * Innan remiss skickas in ska noggrann anamnes och status samt basal blodprovstagning ha utförts av läkare inom primärvården.
* När remissen kommer in ska sjuksköterskebesök och tid för röntgen ordnas påföljande dag. Läkarbesök ska bokas inom tre dagar. Ambitionen är att patienterna så långt det är möjligt ska erbjudas flera undersökningar samma dag.
* Snabbutredning inom tre veckor kan omfatta röntgenundersökning, benmärgsprov och gastroskopi/endoskopi. Därefter remitteras patienten med fastställd cancerdiagnos vidare till berörd klinik för behandling/operation.



Mer information:
Anette Skoglund, verksamhetschef för akutsjukvård och internmedicin, telefon 018-611 11 64, e-post: anette.skoglund@akademiska.se

Sofia Bosdotter Enroth, läkare inom internmedicin, telefon 018-611 35 43, e-post: sofia.bosdotter.enroth@akademiska.se

Charlotta Hagström, kontaktsjuksköterska, telefon 018-611 71 97, e-post: charlotta.hagstrom@akademiska.se
Vivianne Macdisi (S), sjukhusstyrelsens ordförande, 070-890 81 55

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • akutsjukvård
  • internmedicin
  • akuten
  • standardiserade vårdförlopp
  • snabbspår
  • snabbutredning

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Elisabeth Tysk

Presskontakt Presschef Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen 018-611 96 11

Relaterat innehåll

Akutläkarsatsning ska öka kvaliteten och minska väntetiden på akuten

​Fler akutläkare utbildas och nya arbetssätt införs på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Akutläkare ska möta patienten redan ”i dörren” för att påskynda handläggning, beslut om utredning, inläggning eller eventuell hänvisning till annan vårdinstans.

Strokepatienter ska motionera för bättre hälsa

​Kan regelbunden motion som promenader och lätt styrketräning förbättra hälsan för personer efter akut stroke och minska risken för återinsjuknande? Det ska en ny patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. I studien inkluderas även patienter som haft en ischemisk attack, så kallad TIA.

Åtgärdsprogram ska förbättra rehabiliteringen vid afasi

​Vården för afasidrabbade i Uppsala län behöver förbättras. Betydligt fler behöver information och rehabilitering, samtidigt som logopedernas arbetssätt behöver bli mer likvärdigt. Det visar en kartläggning gjord av forskare inom paramedicin vid Akademiska sjukhuset. Frågan aktualiseras med anledning av europeiska logopeddagen 6 mars.

Akademiska inför snabbspår för äldre multisjuka

Från och med 28 december kan äldre multisjuka läggas in direkt på en geriatrisk vårdavdelning på Akademiska utan att gå via akuten. Främsta syftet är att patienterna ska få rätt specialistvård snabbare. Dessutom räknar man med att snabbspåret ska korta vårdtiden och minska risken för återinläggning samtidigt som trycket minskar på akutmottagningen.

Mer träffsäker behandling av bröstcancer målet med studie på Akademiska

Effekten av läkemedelsbehandling mot bröstcancer är väldigt olika. Eftersom vården saknar möjlighet att förutse resultatet erbjuds många patienter standardbehandling. Inom kort startas en studie på Akademiska sjukhuset, den första i sitt slag i världen, där man systematiskt testar hur känsliga samtliga bröstcancertumörer är för olika läkemedel. Målet är att kunna ge mer träffsäker behandling.

Nytt vaccin kan förlänga överlevnaden vid spridd njurcancer

​En ny typ av vaccinationsbehandling, utvecklad vid bland annat Akademiska sjukhuset, kan förlänga livet för patienter med obotlig spridd njurcancer. Vaccinet består av en sorts immunceller, dendritceller, som utvunnits ur blodet från friska blodgivare.