Gruppen 70 år och äldre påverkades starkt under coronapandemins första halvår. I en omfattande enkätstudie med unikt stort deltagande av personer över 85 år har Äldrecentrum kartlagt vardagslivet för Stockholms äldre under våren 2020. Sämre psykisk hälsa har tillsammans med färre sociala kontakter och minskad fysisk aktivitet drabbat många. Men skillnaderna är stora i denna heterogena åldersgrupp.
En ny rapport från Äldrecentrum visar att 40 procent av äldre personer i Stockholm besväras av ensamhet. Samtidigt kan var femte äldre tänka sig volontärarbete. "Det stora intresset för frivilligarbete kan vara en viktig resurs för att bryta äldres ensamhet", säger rapportförfattaren Lars Sonde.
När Äldrecentrum presenterar sin nya rapport om äldreomsorgen i Stockholms stad, ger den lugnande besked på flera punkter. De insatser som de äldre får, avgörs främst av deras behov, inte av ålder eller var de bor. Det finns heller inga könsskillnader i vilken äldreomsorg man får. Rapporten har tagits fram på uppdrag av Stockholms stad och analyserar bland annat förändringar de senaste två åren.
Tidskriften Äldre i Centrum har tema Åldras med diagnos i årets första nummer. Här får ni forskningens bild av hur livssituationen ser ut för den som blir äldre och har en diagnos, vare sig de haft den sedan barnaåren, eller om de drabbats av en skada senare i livet. Som vanligt bjuder vi också på intervjuer med forskare, reportage och krönika i en tidskrift som nu går att läsa fritt på nätet.
Under seminariet presenteras utredningen om nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen. Dessutom presenterar Stiftelsen Äldrecentrum utdrag ur en ny rapport om hur äldre stockholmare vill bo när man inte längre klarar att bo kvar hemma. Forskare Pär Schön berättar om äldres väg in i och igenom äldreboendet och Malin Ekman Aldén ger en föreläsning om välfärdsteknologin inom äldreomsorgen.
Lagom till årets 30-årsjubileum kommer Äldre i Centrum nr 1/2017 i ny grafisk form och nytt, mindre format. Numrets tema ägnas longitudinella forskningsstudier, det vill säga studier där samma individer följs över tid, vilket har visat sig vara ett mycket användbart redskap för att studera åldrandet. I det här numret kan du också läsa om äldre personers (brist på) digitala resurser med mera.
Alltfler äldre använder digitala hjälpmedel och välfärdsteknik är ett växande forskningsområde. En viktig fråga är balansen mellan att tekniken å ena sidan kan hjälpa äldre att bli mer oberoende, å andra sidan kan innebära integritetsintrång och minskad mänsklig kontakt. I det nya numret av Äldre i Centrum kan du läsa det senaste om välfärdsteknikens användningsområden samt för- och nackdelar.
Den 27 oktober talar H.M. Drottningen när Äldreforskningens hus Stockholm håller öppet för allmänheten. Då finns möjlighet att testa luktsinnet och att minnesträna i Hjärnlabbet. Det hålls också en rad spännande föreläsningar, bland annat av några av landets främsta äldreforskare. Arrangörer är Aging Research Center, Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Äldrecentrum som fyller 30 år.
Äldre i Centrum nr 3/2016 handlar om livet (strax) före döden. Hur fungerar omvårdnaden när ett långt liv går mot sitt slut och bot inte längre är möjlig? Inte alls lika bra som för yngre personer, enligt forskningen: mer evidens behövs kring det palliativa bemötandet av äldre.
Sverige står inför stora utmaningar då antalet äldre ökar kraftigt. En jämlik och säker vård kräver inte bara fler händer utan också personal med rätt kompetens. Det behövs ökad kunskap om äldre med utländsk bakgrund. Språkutveckling på arbetsplatser och kultur i vård och omsorg är andra centrala områden.
Stiftelsen Äldrecentrum har tagit fram en kunskapsöversikt som visar vilka faktorer som tydligast påverkar kvaliteten i hemtjänsten. Fokus ligger på de områden en kommun som beställare av hemtjänst kan påverka.
”Nu har vi fått redskap att hantera våld i nära relationer inom omsorgen om äldre samt funktionsnedsatta.” Det konstaterar personalen inom omsorgen vid Region Gotland. Tack vare projektet FREDA har de utvecklat ny kunskap för att hjälpa våldsutsatta personer. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har haft uppdraget att beskriva projektet och dess erfarenheter. De redovisas nu i två rapporter.
Blev det ett bättre liv för de mest sjuka äldre? Stockholms läns Äldrecentrum har tillsammans med Aging Research Center (ARC) på uppdrag av Socialstyrelsen utvärderat delar av satsningen för de mest sjuka äldre. Nu finns Äldrecentrums slutrapport ”Utvärdering av sammanhållen vård för de mest sjuka äldre” (2014:6) publicerad.
En ny studie visar att genomsnittet för äldre personer som för första gången beviljas äldreomsorg eller långvarig sjukvård i hemmet sker vid 84 års ålder. Studien visar även att 80 procent av de som för första gången får äldreomsorg är ensamboende.
Demens brukar ibland kallas de anhörigas sjukdom eftersom familj och vänner i hög grad påverkas. De anhöriga gör ofta stora insatser och med den tunga bördan kommer stress och utmattning. Behovet av information om vart man kan vända sig samt mer kunskap om demenssjukdomar är stort. Som stöd till de anhöriga har man nu prövat en navigeringskurs för anhöriga.
I Enskede-Årsta-Vantör bedriver man sedan många år tillbaka ett framgångsrikt arbete med olika former av förebyggande insatser riktade till äldre. I rapporten Gemenskap ger hälsa har Äldrecentrum tittat närmare på stadsdelens träffpunkter och gym-verksamhet som riktar sig till seniorer.
Möjlighet till självbestämmande och flexibilitet är två skäl till att äldre väljer hushållsnära tjänster med RUT-avdrag istället för offentligt finansierad äldreomsorg. Det framkommer i det examensarbete som Rebecka Falk och Erica Risberg skrivit i samarbete med Stiftelsen Äldrecentrum.
Som koststrateger på Äldreförvaltningen i Stockholms stad har Birgitta Persson och Birgitta Villner Gyllenram varje år framgångsrikt utbildat närmare tvåtusen medarbetare inom äldreomsorgen. Maten och måltidernas betydelse för de äldre har stått i fokus. Nu flyttar verksamheten till Äldrecentrum, som tar över ansvaret för att driva och vidareutveckla utbildningarna.
Den 25 oktober berättar ansvariga och forskare om SNAC-K som är en av de fyra delstudier som ingår i SNAC. Målsättningen för SNAC-K är att öka kunskapen om åldrandet och utveckla förebyggande åtgärder för att förbättra vården och omsorgen av äldre. Äldreforskningens hus driver SNAC- K och sedan 2001 har 4200 deltagare över sextio år kontinuerligt undersökts och svarat på frågor om sin hälsa.
Pär Schön, forskare vid ARC (Aging Research Center) och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, har beviljats ett postdoc-bidrag från FAS (Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap) på 1,6 miljoner kronor. Pengarna ska användas för att studera vad som styr inflyttning till och boendetider i särskilt boende för äldre.